Under förra året genomfördes totalt 98 terrorattacker inom EU. Dessutom avvärjdes eller misslyckades ytterligare ett tjugotal terrordåd. För den övervägande majoriteten av de genomförda attackerna – 70 till antalet – svarade separatister på den franska ön Korsika. 23 attacker genomfördes av vänsterextremister och anarkister, nästan samtliga i Italien. Muslimska extremister som bedriver ett enligt dem heligt krig – jihad – utförde fem terrordåd medan ytterligare nio misslyckades eller förhindrades. Högerextremister planerade två attacker, båda stoppades av polis och säkerhetstjänst innan de kunde genomföras.

Siffrorna är hämtade från Europols årliga lägesrapport Terrorism Situation and Trend-report, Te-Sat, som publicerades på torsdagen.

När statistiken presenteras på detta sätt kan det se ut som om vänsterextremister och framför allt separatister utgör det stora terrorhotet inom EU. Så är det inte.

Vänsterextremister och separatister riktar i de flesta fall in sig på döda ting. Fastigheter och infrastruktur. Kastar en molotovcocktail mot en tom myndighetslokal, till exempel. Muslimska extremister siktar nästan undantagslöst in sig på mjuka mål, på människor.

Under 2023 dödades sex personer i terrordåd i EU. Samtliga föll offer för muslimska extremister. Ytterligare tolv skadades. Alla i jihadistiska terrordåd. Två av de dödade var svenskar, två fotbollssupporters som sköts till döds inför EM-kvalmatchen Sverige-Belgien i Bryssel den 16 oktober.

I Sverige envisas en del fortfarande med att försöka lyfta fram högerextremism som vår tids stora terrorhot. Statistiken ger dock en helt annan bild.

En genomgång av de tio senaste Te-Sat-rapporterna från Europol visar att totalt 421 personer dödades i terrordåd inom EU under åren 2014–2023. Av dessa föll 94 procent, 396 personer, offer för jihadistisk terror. En sammanställning över antalet skadade till följd av terrordåd ger en motsvarande bild.

För att få en allmän uppfattning om varifrån terrorhotet kommer är statistik över antalet gripna misstänkta och antalet åtalade även av intresse.

Under tioårsperioden 2014–2023 greps inom EU totalt 7 775 personer misstänkta för olika former av terroristbrott. Av de gripna hade nästan sex av tio, 4 566, jihadistiska motiv. 437 av de gripna misstänktes för terrorbrott med vänsterextrema eller anarkistiska motiv medan 315 greps misstänkta för dåd med högerextrema motiv. 622 av de gripna mistänktes för brott med separatistiska eller etnonationalistiska motiv.

Av totalt 4 496 åtalade individer misstänkta för terroristbrott åren 2015–2019 hade enligt åklagarna gott och väl sex av tio, 2 936, jihadistiska motiv. 146 av de åtalade hade högerextrema motiv, 242 vänsterextrema motiv medan 552 drevs av separatistiska eller etnonationalistiska motiv.

Läs även: Skogkär: Sverige i terroristernas kikarsikte

I veckan inleddes i Stockholms tingsrätt rättegången mot fyra terrormisstänkta män. Ett konkret exempel på hotet från det Säpo kallar våldsbejakande islamistisk extremism och Europol benämner jihadism.

Åtalet gäller dels deltagande i en terroristorganisation – de fyra ska ha svurit trohet till Islamiska staten – dels förberedelse till terroristbrott. Kvartetten greps efter att Säpo i mars i år slagit till mot en kombinerad föreningslokal och moské i Tyresö. Två av de åtalade är bröder som konverterade till islam i högstadieåldern. Enligt åklagaren har männens terrorplaner varit motiverade av koranbränningar och av kriget i Gaza. De fyra ska framför allt ha haft siktet inställt på judiska mål.

“Synagogor, yani vad finns det mer? Kan man skada den här regeringen? Kan man få med så många som möjligt, man skadar samhället så mycket som möjligt. Måste se blod. Om vi inte gör någonting, vi accepterar att våra bröder och systrar blir dödade”, säger en av bröderna på ett avlyssnat och inspelat samtal.

En möjlig fingervisning om det ökande terrorhotet och det allt allvarligare säkerhetsläget, är det växande antalet ansökningar om medborgarskap som avstyrks av Säpo av säkerhetsskäl. För några år sedan skedde det i 100 till 200 fall om året och innan dess i ännu färre fall. Men förra året rekommenderade Säpo avslag i 756 ärenden. Och fram till och med november i år avstyrkte Säpo i 543 fall, enligt Aftonbladet.

Det är bra att Säpo visar vaksamhet. Men ett avslag på en medborgarskapsansökan spelar ur säkerhetssynpunkt mindre roll, med tanke på att uppehållstillståndet inte påverkas. Även om dessa personer anses utgöra ett säkerhetshot, exempelvis på grund av terrorsympatier, kommer de ändå att vara kvar i Sverige.

Terrorhotet i Europa och Sverige har inte minst genom invandringen från muslimska länder och islams därav följande utbredning, blivit en del av det nya normala, en del av vardagen.

Läs även: Skogkär: I väntan på euroislam