Det spekuleras mycket i hur AI, artificiell intelligens, kommer att förändra världen. Få tvivlar på att tekniken kommer att få omvälvande effekter på samhället på i stort sett alla nivåer och inom alla områden. Det gäller även journalistiken. Det börjar bli omöjligt att skilja AI-genererade röster och bilder från autentiska röster och bilder. Möjligheterna att ljuga och manipulera ökar närmast exponentiellt. För propagandisten och desinformatören är AI en skänk från ovan.

Men AI kan också göra det svårare att manipulera publiken, svårare att framställa sig som trovärdig och opartisk utan att vara det. På samma sätt som AI kan användas för att manipulera kan AI användas för att avslöja manipulation. Det blir helt enkelt svårare för medier att framställa sig som opartiska och trovärdiga utan att vara det.

Förra lördagen publicerade Dagens Nyheter ett reportage från Västbanken med rubriken “Här skjuter israelisk militär en journalist i folkmassan”, signerat Emma Bouvin och Anders Hansson. Reportaget skildrar en konfrontation mellan palestinska demonstranter och en grupp israeliska soldater vid Tulkarem.

Jag kopierade texten och matade in den i Anthropics AI-assistent Claude. Claude ombads analysera texten och svara på ett antal frågor. Nedan följer frågorna – och Claudes svar.

Fråga: Är texten saklig och neutral?

Svar: “Nej, texten är inte neutral. Reportaget präglas av en tydlig vinkling där palestiniernas perspektiv dominerar helt. Sakligheten är problematisk på flera punkter.”

Fråga: Tidningen som texten är hämtad ur anger “trovärdighet och opartiskhet” som centrala värden för dess journalistik. Är reportaget trovärdigt och opartiskt?

Svar: “Trovärdighet: Delvis. Opartiskhet: Nej.”

Fråga: Går det av texten att utläsa om skribenten sympatiserar med någon av parterna, palestinierna eller soldaterna, och i så fall vilken part?

Svar: “Ja, tydligt med palestinierna.”

Fråga: Försöker skribenten väcka sympati hos läsarna för någon av parterna, palestinierna eller soldaterna, och i så fall vilken part?

Svar: “Ja, tydligt för palestinierna.”

Och avslutningsvis Claudes sammanfattande slutsats:

“Detta är inte ett neutralt nyhetsreportage utan ett öppet partiskt advocacyjournalistiskt reportage som medvetet och metodiskt arbetar för att väcka sympati för palestinierna och framställa den israeliska militären som förtryckare. Det kan vara välskrivet och baserat på verkliga händelser, men det uppfyller inte grundläggande journalistiska krav på balans och opartiskhet.”

Svaren var betydligt utförligare än vad som framgår här, eftersom Claude särskilt ombads motivera sina svar. Men citaten återger de centrala delarna av AI:ns analys.

Googles AI-assistent, kallad Gemini, fick svara på samma frågor. En kort sammanfattning av svaren:

“Texten är till viss del saklig i den bemärkelsen att den redogör för faktiska händelser som skribenten bevittnat (datum, platser, namn på inblandade, skador), men den är inte neutral.”

“Reportaget har hög trovärdighet som ögonvittnesskildring, men kan ifrågasättas gällande opartiskhet.”

“Det är mycket tydligt att skribenten sympatiserar med palestinierna (demonstranterna).”

“Skribenten använder medvetna stilgrepp för att väcka sympati för de civila palestinierna.”

Chat GPT gör för sin del en nådigare bedömning än Claude och Gemini, men noterar dels att “framställningen antyder en tydlig sympati för de palestinska civila”, dels att “texten använder flera starkt dramaturgiska grepp som väcker sympati för de palestinska civila”.

Chat GTP:s sammanfattande slutsats lyder som följer:

“Reportaget är utformat på ett sätt som starkt väcker sympati för de palestinska civila — främst genom mänskliga porträtt, barnperspektiv och dramaturgiskt fokus på oskyddade människor som möter militärt våld.”

Läs även: Skogkär: Andersson skyddar El-Haj och medierna skyddar Andersson

Peter Wolodarski inledde 2013 sin tid som Dagens Nyheters chefredaktör med att utlova en satsning på agendasättande journalistik ”som får oss att både tänka och känna”. Senare meddelade Wolodarski att han slutat tala om agendasättande journalistik eftersom det uppfattats som att han och DN hade en politisk agenda. Nu talade DN-bossen istället om “journalistik som är relevant för dagordningen i Sverige”. Eftersom agenda är en synonym till dagordning är det oklart vad skillnaden i praktiken innebär.

I en debatt mot SVT:s programdirektör Jan Helin i Aktuellt i SVT (14/1 2021) förklarade Wolodarski att ”den journalistiska uppgiften, det är ju inte att vara opartisk, det är att försöka söka sanningen och försöka hjälpa vår publik att förstå: Vad är falskt och vad är sant?”

Det har under lång tid funnits ett journalistiskt ideal som innebär att medierna skiljer på nyheter och åsikter, news and views. Nu görs det på många håll allt mindre skillnad mellan nyheter och åsikter. En journalist på exempelvis DN iklärsig i ena stunden den opartiska reporterhatten för att i nästa stund byta huvudbonad och tycka till av hjärtats lust i en krönika – eller analys som det inte sällan kallas.

Agendasättandet har DN inte övergett även om Wolodarski övergett begreppet. Avsikten med reportaget från Tulkarem är helt tydligt att få läsarna att både tänka och känna. Och vad DN vill att läsarna ska tänka och känna råder det inga tvivel om. Sant eller falskt är i det sammanhanget en andrarangsfråga. Om ni inte tror mig, fråga Claude.

Läs även: Sjunnesson: Västmedia låter Hamas vinna propagandakriget