Det ska tas hårdare tag mot gängkriminaliteten. Åtminstone delvis med inspiration från Danmark. Där kan allvarliga brott med kopplingar till gängkriminalitet leda till att straffet fördubblas.

Ett av förslagen i Gängbrottsutredningen, som på tisdagen överlämnades till justitieminister Morgan Johansson (S), är att gängskjutningar på gator och torg ska kunna ge ett extra straffpåslag på upp till fyra år.

Utredningen föreslår även höjda minimistraff för vissa brott som är vanliga i gängmiljö: grovt olaga tvång, grovt olaga hot med flera.

Gängbrottsutredningen tillsattes i juni förra året, som ett led i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten.

Sent ska syndarna vakna. Inte minst svenska politiska syndare.

I rapporten Kriminella gäng och grupperingar från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstateras att “kartan för den kriminella miljön i Sverige har ritats om de senaste tjugo åren”.

Antalet sammanslutningar i den kriminella miljön har ökat kraftigt samtidigt som det tillkommit “självdefinierade grupper”, alltså gäng som uppträder under namn och med olika attribut som visar deras grupptillhörighet. Dessa grupper “har blivit något av ett föredöme och en inspirationskälla i den kriminella miljön”, noterar rapportens författare.

Detta var 2016. För fem år sedan. Utvecklingen tog med andra ord fart under 1990-talet, under Göran Perssons tid som statsminister (1996–2006), om inte ännu tidigare.

Förlorade år. Förlorade decennier. Det påminner inte så lite om svenska politikers senfärdighet när det gäller att lagstifta mot olika former av brott kopplade till terrorism.

Inget parti som suttit i regeringsställning sedan dess är utan skuld, vilket sällan hindrat deras företrädare från att i debatten kasta den första stenen.

Läs även: Erik Nord: Ingen hemlighet att gängkriminalitet är kopplad till migration

Hårdare straff behövs. Grovt kriminella måste bort från gatorna, spärras in. Sedan kan den avskräckande effekten i att exempelvis höja minimistraffet för grovt olaga hot från nio månader till ett år diskuteras.

Hårdare straff hjälper dessutom bara om det också går att få förövarna fällda. Och när det gäller brott i gängmiljö är det många gånger svårt. Orsakerna är flera.

Parallellt med den grova brottslighetens tillväxt har tystnadskulturen brett ut sig. En anledning till att bilda gäng och uppträda som ett gäng är att skrämselkapitalet ökar. Människor drar sig för att vittna, många vill inte ens tala med polisen. I städernas utsatta områden har gängen ögon och öron överallt.

Gängen påverkar även myndigheter, skrämmer, mutar, infiltrerar.

En följd av detta är att polis och åklagare i allt större utsträckning blir beroende av teknisk bevisning. Men att få fram denna tekniska bevisning, exempelvis innehållet i beslagtagna mobiltelefoner och datorer, är många gånger ett komplicerat arbete och det råder brist på utbildad personal.

På samma sätt kämpar vapenforensikerna, som undersöker misstänkta vapen, för att hinna med inflödet av nya ärenden. Bara i Stockholm finns det för närvarande 250 pågående utredningar om misstänkta mord, många av dem skjutningar med gängkopplingar, uppger Svenska Dagbladet.

Och så det mer generalla faktum att det råder polisbrist i Sverige.

Till skillnad från rättsväsendet har gängen inga rekryteringsproblem. Alltför många unga ser i dag en kriminell karriär som något eftersträvansvärt. Barn som inte ens fyllt tio hanterar narkotika och vapen åt äldre kriminella – som inte ens fyllt 18.

Det är ett framgångsrikt lärlingssystem.

Dessvärre lär läget förvärras innan det förbättras. I städernas förorter och det som brukar kallas utsatta områden finns en fruktbar grogrund för kriminalitet.

“Samhället är alltid starkare än gängen”, brukar statsminister Stefan Löfven (S) hävda. Han sade det senast i sitt tal i söndags. Men det blir inte sannare bara för att det upprepas.

För det stämmer inte. Inte alltid. Inte överallt. På många sätt är det i dag gängen som har övertaget eller åtminstone ligger steget före.

Att fängelserna är fyllda till bristningsgränsen är inte något att yvas över.

”Det här är de mest omfattande straffskärpningar riktade mot kriminella gäng som presenterats i Sverige någon gång”, kommenterade justitieminister Johansson (S).

Men när straffen gång på gång skärps och polisen ges nya verktyg – som ofta kränker allas integritet, inte bara brottslingarnas – är det inte ett styrkebesked. Det är ett svaghetstecken.

Läs även: Dödsskjutningar: Sverige i Europas topp – unik ökning