Facebook noscript imageSluta lura i kvinnor att det finns könsrättvisa
Carolin Dahlman
Krönikörer
Sluta lura i kvinnor att det finns könsrättvisa
Ingen manlig konspiration. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Ingen manlig konspiration. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Genom att ge sken av att alla skillnader mellan män och kvinnor är orättvisa passiviseras kvinnor. Den som vill få mer på kontot gör bättre i att söka jobb i privat sektor, pressa barnens pappa och kräva mer av chefen.

KRÖNIKA. ”Män tjänar miljoner mer i lön än kvinnor” läste jag på SvD Näringslivs förstasida på internationella kvinnodagen, och det lät ju förfärligt vid första anblick. Hjälp så orättvist! 

Men vid närmare granskning är det där med löneskillnader inte så enkelt som att lägga mäns och kvinnors lönebesked bredvid varann, jämföra siffrorna och sedan höja ”Kvinnokamp”-plakaten. Man måste även läsa det finstilta och se sin egen roll. 

SvD skrev att män och kvinnor tjänar olika under en livstid trots samma akademiska bakgrund, med hänvisning till en studie från Saco (6/3). Men det är faktiskt inte utbildningen i sig som ger lön. Vad man får för ersättning beror på var man arbetar, hur många timmar man är på jobbet och hur väl man förhandlar. 

Sacos studie konstaterade också mycket riktigt att kvinnor oftare än män väljer att arbeta i offentlig sektor, där det finns sämre möjligheter till löneutveckling. Män har oftare högre befattningar. Föräldraledighet och deltidsarbete påverkar lönen. 

Enligt Ekonomifakta uppgår kvinnors löner i genomsnitt till 90,1 procent av männens, vilket betyder att det ojusterade lönegapet är 9,9. Men när man även väger in ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid minskar lönegapet till 4,2 (3/7). 

Kvinnor kan. Du som kvinna kan.

Vissa ”oförklarliga” skillnader finns alltså, och det kan man anmärka på och kämpa emot. Men att bara jämföra könslöner blir lurendrejeri. Bästa sättet för en kvinna att höja sin lön är att göra smartare val, både i karriären och i hemmet. 

Göran Arrius, ordförande på Saco, vände sig emot att arbetsgivare verkade värdera person snarare än prestation, med hänvisning till att kvinnor har högre betyg när de går ur gymnasiet samt är överrepresenterade i högre utbildning. 

Men han missade att prestation i yrkeslivet faktiskt ofta är kopplat till person. Alla vi ”duktiga flickor” har blivit ilurade att hårt arbete automatiskt belönas, men sanningen är att andra faktorer – som kompetens inom effektivt relationsbyggande på jobbet (som fjäskande inför chefen, fulspel bakom ryggen eller att se till att bli så gillad att folk vill en väl) kan vara det som ger befordran och höjd lön. Den som överpresterar kan snarare ses som ett hot, som en diva, som höjer ackordet och skrävlar om framgångar. 

Snyggt? Nä. Men det är nog bara att gilla läget. Kanske grymta till, men ändå anpassa sig.

Den kvinna som tror sig kunna öka lönesumman genom att hänvisa till rättvisa mellan könen lär bli besviken. 

Även i hemmet behöver kvinnor kaxa till sig. År 2019 togs 70 procent av föräldrapenningen och 60 procent av alla vab-dagar ut av kvinnor, enligt Försäkringskassan. Det är tre gånger vanligare att kvinnor jobbar deltid, enligt Arbetslöshetsrapporten 2020 från Akademikernas a-kassa. Tro inte annat än att det syns i lönekuvertet. Tro inte att ettriga debattartiklar om patriarkatet gör skillnad.

Det finns risker med att högljutt och i allmänna forum klaga på orättvisor som kan förklaras med egna val i livet. Dels kan det tolkas som att man vill ha mer på grund av sitt kön, vilket inte är förenligt med meritokrati utan enbart blir grälsjukt. Dels kan det göra kvinnor passiva, få oss att vänta på hjälp från ovan i stället för att agera i vardagen. 

Så riv plakaten riktade till "någon" och ha mod att själv ta plats. Kvinnor kan. Du som kvinna kan.

TEXT: CAROLIN DAHLMAN
Krönikör i Bulletin
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman 

Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna. 

Carolin Dahlman

Carolin Dahlman är högerliberal krönikör. Hon har studerat fil kand i statskunskap och sociologi samt journalistik för akademiker vid Uppsala universitet. Hon har arbetat som politisk opinionsjournalist sedan 1997, senast som politisk redaktör för Kristianstadsbladet i sju år. Hon har skrivit böcker och rapporter för Timbro samt krönikor och debattartiklar för ett stort antal medier.