I branschen talar man om en tydlig ökning av otryggheten i och runt omkring svenska livsmedelsbutiker de senaste fem åren.

– Stöket i butikerna i form av snattare och kunder som trakasserar personal har ökat. Det har varit en stadig tendens. Om man inte får lov att reklamera en vara så har vi märkt att respekten från kunderna har minskat. Man tycker att man kan häva ur sig vad som helst, säger Krister Colde, arbetsmiljöombudsman på fackförbundet Handels.

I Husby utanför Stockholm stängde handlarna sina butiker vid två tillfällen 2016 och 2017 för att protestera mot att det inte gjorts nog för att stoppa kriminaliteten i området.

Samma år kapade ett kriminellt gäng en livsmedelsbutik i centrala Malmö – som tidigare utsatts för utpressningsförsök – och drev den i ett dygn innan polisen ingrep. Två år senare uppmärksammade en Icahandlare i Västerås att han fått sin butik nedklottrad med en prislista för droger. Utanför affären ska minderåriga pojkar ha sålt droger under en längre tid.

Det största problemet för butikspersonalen är att de i allt större utsträckning förväntas agera väktare eller ordningsvakter. Det kan handla om att behöva konfrontera personer som är drogpåverkade, och där det finns en rädsla för att de kan vara beväpnade, säger Fritjof Carlsson-Brandt, pressekreterare på Handels.

– Vi ser det särskilt nu med coronarestriktionerna, att flera kunder är hotfulla när anställda ber dem att antingen följa restriktionerna eller lämna butiken.

Att yrkesrollen för butikspersonal i vissa områden håller på att förändras menar även Pär Bygdeson, vd för branschorganisationen Livsmedelshandlarna, som består av cirka 800 handlare som tillsammans driver ungefär 1 000 butiker, med namn som Ica, Hemköp och Tempo.

Förra året pratade han med ett tiotal handlare som uppgav att de har kommit på sig själva med att omedvetet välja killar framför tjejer när de anställer, och gärna då de som är lite större.

– Man vill ha någon som är stor och stark i butiken hela tiden, just för att det då är lättare att hantera människor som beter sig illa. Jag vet andra butiker där man tycker det är en fördel om den som jobbar är barn till en polis. Man får lite extra uppmärksamhet, säger han.

Stölder pressar marginalerna

Att anlita ordningsvakter är för många inte ett alternativ. Omkring en tredjedel av livsmedelsbutikerna har redan problem med lönsamheten.

I de områden där hot och våld mot personal är vanligt förekommande är dessutom snatteri ofta ett stort problem. I vissa fall stjäls så mycket att det äter upp vinstmarginalerna och butikerna stänger.

En genomsnittlig svensk matvarubutik har idag ett stöldsvinn på runt 0,8 procent av omsättningen. I problemtyngda områden kan den siffran vara kring fyra procent. Som jämförelse anses tre procent av omsättningen vara en bra lönsamhetsmarginal i branschen.

Pär Bygdeson varnar för att Sverige kan få en amerikansk utveckling där det i socioekonomiskt utsatta områden uppstår så kallade ”food deserts”. De välkända kedjorna flyttar ut och kvar blir bara lokala företag med ett begränsat, ibland mindre näringsrikt utbud av matvaror.

– Helt tomt blir det inte, det dyker alltid upp någon form av lite mindre icke-kedjeansluten butik. Men i vilken mån den butiken är oberoende av de kriminella krafterna i området, det vågar jag inte svära på, säger han, med hänvisning till att flera handlare utsatts för utpressningsförsök.

Förändringen har pågått i flera år och sker gradvis. Plötsligt är det ganska långt till närmaste matbutik, eller så ligger den på andra sidan en motorväg.

– Framför allt är det viktigt för människorna som bor i de här områdena. Absoluta merparten lider hårt av de här kriminella gängen, och det är tragiskt när de inte har tillgång till matbutiker.

Runt en del butiker uppfattas miljön som så otrygg att vissa kunder undviker dem kvällstid. Ofta handlar det om medelklassfamiljer som väljer att handla på nätet istället.

Den svenska utvecklingen sticker ut i Norden, menar Pär Bygdeson, som har regelbunden kontakt med kollegor i Norge, Finland och Danmark. Där är situationen inte jämförbar med den svenska.

– Du får åka till London eller Paris för att hitta liknande. Det som är ovanligt i Sverige är att problemen uppstår även i mindre städer. I sammanhanget så är Stockholm egentligen också en mindre stad, säger han.

Efterlyser fler åtgärder

I början av mars började en ny lag om tillträdesförbud till butik att gälla, som ger handlare rätt att porta tjuvar från sina butiker. Pär Bygdeson tycker att det är positivt att politikerna har fått upp ögonen för branschens utsatthet, men tror att den nya lagen får begränsad effekt.

Bland annat handlar det om att man måste veta var personen i fråga bor, samt att personen kan undvika att motta delgivningen. De flesta som bryter mot förbudet kommer dessutom att dömas till böter.

– Den lagstiftning vi har idag i Sverige – i alla fall för brott som inte anses särskilt allvarliga – är egentligen gjord för personer som i grunden är skötsamma, inte för folk som väljer att inte bry sig.

Utöver straffskärpningar så tror han att samhället måste ”återta kontrollen” för att problemen ska kunna lösas.

– Då talar vi inte bara om polis, utan det är socialtjänst, skola, arbetsförmedling, vårdcentraler. I många av de här områdena är mycket av den här servicen borta eller har flyttat ut på nätet, säger han.

TEXT: Sören Billing

soren.billing@bulletin.nu