De båda männen, 18 och 21 år gamla, döms för människorov, grov våldtäkt, grov misshandel, rån samt övergrepp i rättssak, meddelar Solna tingsrätt.

Påföljden blir 9 års fängelse för 21-åringen och 5,5 års fängelse för 18-åringen. Fängelsestraffets längd reduceras för 18-åringen på grund av hans ålder.

De dömda männen ska även tillsammans betala skadestånd till tonåringarna, drygt 250 000 till den ene pojken och knappt 145 000 till den andre.

Fri i väntan på fängelse

Det var i somras då två pojkar upptäcktes skadade efter en utdragen misshandel och våldtäkt på Norra Begravningsplatsen i Solna i Stockholm. Det är ett fall som sticker ut i sin grymhet, också enligt flera jurister som Bulletin talat med. Två gärningsmän förde bort pojkarna, tvingade dem att klä av sig nakna, utsatte dem för knivhugg och våldtog dem med föremål som de hittade på platsen. Övergreppen pågick hela natten. 

En av de två misstänka gärningsmännen har suttit häktad på sannolika skäl misstänkt för bland annat grov våldtäkt, synnerligen grov misshandel och grovt rån. Dom i målet väntas senare i dag. 21-åringen har ett omfattande brottsregister och dömdes i början av juli 2020 till arton månaders fängelse för mordbrand – men släpptes ur häktet utan att ha avtjänat straffet. 

Fängelsedomen mot mannen gällde en gärning i december 2019, då mannen kastat molotovcocktails mot en bilfirma. Han greps och satt häktad från mitten av december till mitten av juni 2020, då han släpptes efter rättegång. Om han hade varit över 21 när han begick brottet hade det gett honom minst två års fängelse. Nu blev det 18 månader. 

Fortsatt häktning inte obligatorisk

När mannen släpptes återstod ett år på straffet, efter att häktningstiden räknats bort. Ändå gick han alltså fri. 

En del av förklaringen ligger i längden på det fängelsestraff han dömts till: Vid fängelsestraff på två år eller mer är fortsatt häktning obligatorisk i väntan på fängelse. På grund av strafflindringen för unga – ungdomsrabatten – var häktning alltså inte obligatorisk. I somras förklarade rådman Thomas Arvefors, som var ordförande i mordbrandsmålet när domstolen hade att besluta om fortsatt häktning, att det inte fanns några särskilda indikationer på fortsatt allvarlig brottslighet för 21-åringens del och att åklagaren inte heller hävdat det. ”Det gick tokigt i den här situationen och att det är väldigt tråkigt.” (Expressen 26/8 2020). 

Men varför denna ledtid mellan dom och fängelsestraff?

Enligt Kriminalvårdens senaste siffror går 2 317 brottslingar just nu fria i väntan på att påbörja avtjänandet av sina fängelsestraff. Kriminalvården har tidigare gett dem som dömts till fängelse maximalt 50 dagar på sig att inställa sig, från det att beslut om inställelse fattats. För några år sedan höjdes gränsen till 75 dagar men under 2020 förlängde Kriminalvården gränsen till 100 dagar. 

”Vi är i en kris”

Enligt Joakim Ringhammar som är stabschef på Kriminalvården är det huvudsakliga skälet beläggningen vid landets fängelser. 

– Vi är i en kris. Antalet intagna, både häktade och på anstalterna, har ökat snabbt de senaste åren och beläggningen har varit över 100 procent. Naturligtvis är vår ambition att gå tillbaka till 50 dagar, men just nu har vi inga alternativ. 

Han berättar att en tillfällig lösning på situationen är att göra om lokaler med andra funktioner till fängelseceller. En annan, snabbare metod är att låta intagna dela rum. 

– Under hösten har vi fattat beslut om ytterligare 200 sådana platser och dessa öppnas under januari, säger Ringhammar. 

Under tiden pågår den mer eller mindre, långsiktiga utbyggnaden.

– 700 platser har byggts de senaste två åren men det räcker inte riktigt till. I ett litet längre perspektiv bygger vi tillfälliga bostadshus, vanligtvis kallade baracker. Beroende på säkerhetsklass tar det fyra - tolv månader att få upp dessa. Och i det långa tidsperspektivet bygger vi riktiga anstalter och häktesbyggnader. Dessa byggnader tar omkring 24 månader att få upp.  

Domstol bedömer risk för återfall

Det är alltså domstolarna som avgör om en brottsling vistas i frihet mellan dom och fängelse. Är det en ung person så ska det väldigt mycket till för att man överhuvudtaget ska bli häktad. Även om personen bedöms vara farlig och en risk för fortsatt brottslighet. 

– Unga personer sitter inte häktade lika länge som vuxna över 21 år. Dels har vi en lagstiftning som säger att man i det längsta ska undvika att ha unga personer häktade, dels gör straffrabatterna att häktningstiderna blir kortare eftersom man aldrig kan sitta häktad längre än förväntad strafftid.

– Ofta hävs häktning innan den har blivit så lång att den motsvarar strafftiden. Det spelar då ingen roll vilken bedömning domstolen gör angående risken för återfall i brott. 

När tiden mellan häkte och fängelse fastställs ska en avvägning göras mellan intresset av att den dömde kan ordna med privata förehavanden som arbete, bostad och familj, å ena sidan – och intresset av att fängelsestraffet verkställs så snart som möjligt, å den andra. Det är inte automatiskt så att det är hundra dagar som gäller, utan det görs alltid en individuell bedömning avseende tiden till inställelse. 

Ökad risk för gängbildning

Paulina Brandberg berättar att överbelagda anstalter medför en risk för ökade problem med gängbildning. 

– Kriminalvården gör ju en säkerhetsbedömning. I mina kontakter med kriminalvården har jag förstått att de försöker undvika att placera gängmedlemmar på samma anstalt eftersom de vill undvika gängbildningar, säger Brandberg.

– Det är något vi hittills inte haft några jättestora problem med i Sverige, men med överbelagda anstalter riskerar vi att få det.

Joakim Ringhammar håller med om vikten av att förhindra gängbildningar. 

– Det Paulina Brandberg berättar om är en viktig del av Kriminalvårdens säkerhetsarbete, något vi kallar differentiering. Många av våra anstalter är utformade så att två klienter kan vara placerade där utan att ha möjlighet att träffas, säger han. 

– Differentiering sker såväl mellan anstalter som inom anstalter. Jag skulle vilja påstå att den höga beläggningen försvårar differentieringen då det finns mindre utrymme att flytta runt klienter. Men vi klarar fortfarande av det arbetet, säger Joakim Ringhammar. 

TEXT: Negar Josephi