DN intervjuar 20 april Miljöpartiets nya kvinnliga språkrör Amanda Lind, som snart som enda kandidat väljs, i en artikel som fått rubriken ”Utan en gräns för ekonomisk tillväxt klarar vi inte klimatomställningen”.

I nätupplagan har rubriken modifierats något till ”Sätt en gräns för ekonomisk utveckling” och omvandlats mer till en from önskan om begränsning av den ekonomiska utvecklingen.

På frågan varför hon inte anmälde sitt intresse för tjänsten som språkrör redan när Isabella Lövin avgick förklarar Lind att hon då hade ett ettårigt barn och en pandemi att ta hand och därför inte hade tid.

Att hon vid tidpunkten för Lövins avgång hade en liten ettåring ger ett intressant perspektiv.

Amanda Lind hade alltså relativt nyligen fött barn på en högteknologisk förlossningsavdelning på ett välutrustat sjukhus med högutbildad personal där både hennes och barnets överlevnad var så gott som garanterad.

Efter tidigare täta kontroller av graviditeten på Mödravårdscentralen.

Lind kunde därefter avnjuta det svenska välfärdssamhällets alla förmåner. Som betald barnledighet under 15 månader, därefter välutbyggd barnomsorg samt noggranna kontroller av barnets hälsa och utveckling på Barnavårdscentralen.
I DN:s pappersupplaga, men inte på nätet, kan man läsa:

”Hon har lämnat yngsta barnet på barnverksamheten i riksdagen, hennes arbetsplats sedan 2022. [...] Dottern var en av anledningarna till att Amanda Lind inte klev fram som språkrörskandidat när Isabella Lövin avgick 2020.”

Allt detta möjliggjort genom den helt unika och historiskt helt exempellöst ekonomiska och teknologiska utveckling som Sverige upplevt mellan runt 1860 fram till 1970. Vilken på 1970-talet gjorde att vi lyfte oss från reell fattigdom till ett av världens tre rikaste länder.

Denna goda samhällsutveckling är dock inte hållbar, enligt Lind.

Från DN:

”Vårt mål är att skapa ett bättre samhälle för människor att leva i, säger hon.
Det samhället ska kunna skapas utan ekonomisk tillväxt i traditionell bemärkelse, tycker Miljöpartiet.

– En ständig tillväxt på en planet med begränsade resurser är inte möjlig, säger Amanda Lind, och citerar nästan ordagrant partiprogrammet.

DN: Behövs inte ekonomisk tillväxt för att människor ska få det bättre?

– Vi behöver ett välstånd. Men vi har haft en ekonomisk utveckling som inte skett inom miljöns ramar. Om inte politiken går in och sätter gränsen för den ekonomiska utvecklingen kommer vi inte att klara klimatomställningen.”

Hur långt är Amanda Lind och Miljöpartiet beredda att gå? Vilket ska avvecklas först? Är det riksdagens barnverksamhet eller möjligheten för vanligt folk ute i landet att med bil ta sig till och från jobbet. Till arbeten inom välfärden eller på företag som genom innovationer, teknisk utveckling, hårt arbete och fantastiskt entreprenörskap bidrar till att vår välfärd ens är möjlig?

Det är lite svårt att förstå Amanda Linds politiska ambitioner. Hon lever i den bästa av världar men vill i praktiken förpassa oss tillbaka till hur det fattiga svenska samhället såg ut på 1920-talet.

Låt vara att kring fyra procent (och med en minskande trend om man får tro opinionsundersökningar över tid) av den svenska väljarkåren har samma mål, men en förkrossande majoritet kommer aldrig att ansluta sig till Amanda Linds och Miljöpartiets radikala agenda.