Enligt en färsk studie skriven av forskarna Gerhard Toews, New Economic School i Moskva, och Pierre-Louis Vézina, King’s College London, så är de områden som under forna Sovjetunionen hade arbetsläger i närheten i dag mer ekonomiskt framgångsrika än andra regioner.

Men kopplingen finns bara när det kommer till arbetsläger som hade en stor andel politiska fångar benämnda ”folkets fiender” – enemies of the people. Det rörde sig bland annat om konstnärer, professorer och ingenjörer. Dessa stod för ungefär 30 procent av alla fångar i Gulaglägren.

Enligt en folkräkning från 1939 hade en procent av den sovjetiska befolkningen det året en högskoleutbildning, skriver tidskriften The Economist i en artikel som refererar till studien. Bland fångarna i arbetslägren hade nästan två procent en högskoleutbildning.

Några av de mest kända personer som skickades till arbetsläger under Sovjettiden är författaren och Nobelpristagaren Alexander Solzjenitsyn, samt nationalekonomen Nikolai Kondratiev, som fortsatte att forska i lägret fram tills han avrättades 1938.

Högre löner och mer välutbildade

I första delen av studien mäts hur stor andel av fångarna i de 79 arbetsläger som fanns 1952 – året före diktatorn Josef Stalins död – som var ”folkets fiender”. Sedan jämförs data från lägren med dagens ekonomiska förhållanden i närområdet.

Till exempel upptäckte Toews och Vézina att företag som 2018 låg inom en 30 kilometers radie från ett tidigare Gulagläger med en hög andel ”folkets fiender” också hade högre löner och högre vinster per anställd. Utöver detta är de personer som bor i dessa områden i dag i snitt mer välutbildade än resten av befolkningen.

En annan parameter som används i studien, för att mäta ekonomisk utveckling, är antalet nattlampor per capita. Om man går från en stad i närheten av ett tidigare arbetsläger där andelen ”folkets fiender” var 19 procent – vilket var genomsnittet för ett arbetsläger 1952 – till en stad i närheten av ett läger som hade 47 procent, så ökar antalet nattlampor per capita med 58 procent, vinster per anställd med 65 procent och genomsnittslönen med 22 procent.

Enligt The Economist så ökade också antalet registrerade företag ovanligt mycket efter Sovjetunionens fall i områden där det hade funnits arbetsläger med en hög andel ”folkets fiender”.

Spred kunskap till senare generationer

Anledningen till att ovan nämnda områden är mer ekonomiskt framgångsrika är enligt studien att de personer som utnämndes till ”folkets fiender” spred vidare sin kunskap till sina barn och barnbarn.

Många fick inte flytta tillbaka till sina gamla hemstäder och tvingades därför starta nya liv med jobb och familj i närområdet efter frisläppandet från lägren.

Enligt en enkätundersökning från 2016, som The Economist refererar till, uppgav 42 procent av de svarande som har mor- eller farföräldrar som hade varit ”folkets fiender” att de själva hade läst på universitetet. För resten av befolkningen är andelen 31 procent.

I studien nämns att den relativa ekonomiska utvecklingen i dessa områden inte kan förklaras av andra faktorer än närheten till läger med hög andel ”folkets fiender”. Dessa personer skickades oftast till slumpmässigt valda arbetsläger.

”Tyvärr belyser det också hur fruktansvärda handlingar av vettlösa individer kan forma utvecklingen för lokalområden under många generationer framåt”, skriver avslutningsvis Toews och Vézina i sin sammanfattning i en kolumn i plattformen Vox, angående Sovjetdiktaturen och de politiska fångarnas tragiska historia.