
Sverigedemokraternas misslyckande i EU-valet lär dels bero på att partiet hade motvind vad gällde sakfrågorna på väljarnas dagordning. Men att det skulle ha att göra med att partiet har en svårmobiliserad väljarbas räcker inte som förklaring, menar statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson. – Det måste vara andra skäl, säger han till Bulletin.
13,2 procent. Det landade Sverigedemokraterna på i årets EU-val, vilket innebär en tillbakagång med drygt 2 procentenheter från valet 2019. Resultatet har i efterhand beskrivits som ett fiasko.
– De hade motvind i vilka sakfrågor som var högt upp på dagordningen, för första gången egentligen, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– SD:s kampanj handlade mycket om migrationsfrågor och nationell självständighet. Och ingen av de frågorna hamnade på tio-i-topp-listan den här gången, fortsätter han.
Enligt Ekengren Oscarsson rådde det även motvind för partiet i EU-opinionen i stort.
– Det är en väldigt positiv EU-opinion i Sverige. Särskilt nu med Ukrainakriget, så det är väldigt mycket sammanhållning snarare än [att] bygga murar. Det är väl huvudförklaringen egentligen tror jag [till] att SD inte lyckades mobilisera lika mycket väljare som vanligt.
Klimat- och miljöfrågor var som vanligt väldigt dominerande i årets val enligt vallokalsundersökningen.
– Brottsbekämpning är väl den enda fråga som SD uppfattas vara stark på bland väljarna som var hyfsat högt på dagordningen. Men annars hade man inte sina toppfrågor högt upp, säger Ekengren Oscarsson.

”Väljarna gör skillnad”
Samtidigt som det gick dåligt i EU-valet ökade Sverigedemokraterna i SCB:s partisympatiundersökning jämfört med mätningen i maj 2023.
Varför den här skillnaden?
– För att väljarna gör skillnad på nationella nivån och EU-nivån. Det är väldigt tydligt. Vi ser en nationell opinion som i princip är orörd, inte påverkats alls av Europaparlamentsvalet.
– Det är två olika bollsporter helt enkelt. Och det blir tydligare och tydligare över tid också att väljarna gör olika värderingar och bedömningar i Europaparlamentsval än vad de gör nationellt.
Vad tror du att de lyckades med i förra EU-valet (2019) som de inte lyckades med i det här?
– Då var migrationen tydligare på agendan. Då pågick det fortfarande en diskussion på EU-nivå om migrationen. Det var närmare i tiden också från flyktingkrisen i Europa.
– Agendan spelar väldigt stor roll och där visar väl Sverigedemokraterna att de är sårbara för hur agendan ser ut i ett val. Även Sverigedemokraterna behöver ha sina frågor högt [upp] på dagordningen, precis som alla andra partier.

”Gåtan som väntar på sitt svar”
På frågan varför SD-väljare verkar mindre benägna – åtminstone detta år – att rösta i EU-valet svarar Ekengren Oscarsson:
– Det är väl gåtan som väntar på sitt svar. Varför pallrade sig inte alla som har Sverigedemokraterna som sin nationella preferens iväg och röstade, trots att Jimmie Åkesson uppmanade dem så starkt att göra så?
Om det beror på missflytet med vilka frågor som fanns på dagordningen, Kalla faktas uppmärksammade reportage om partiets anonyma konton eller Jimmie Åkessons hantering av TV4:s avslöjande menar Henrik Ekengren Oscarsson att man inte har någon bra data på än.
Att den väljargrupp som Sverigedemokraterna främst lockar till sig är mindre benägna att rösta i EU-valet räcker dock inte som förklaring till det svaga valresultatet, säger statsvetaren.
– Så har det varit tidigare men sist, 2019, så såg vi väldigt lite effekt av det där. Om det hade varit fler som röstade 2019 än vad som faktiskt gjorde det så hade Sverigedemokraterna varit någon procentenhet starkare. Men det är väldigt små effekter.
– 2019 så skiljde sig icke-röstarna inte särskilt mycket från röstarna. Så det måste vara andra skäl än att Sverigedemokraterna har svårmobiliserade väljare. Det räcker inte som förklaring, tycker jag.
Driver inte Swexit
En annan möjlig förklaring som statsvetaren lyfter upp till att färre SD-sympatisörer röstade i årets val är att partiet har tonat ner sin EU-kritik och inte längre driver frågan om att lämna EU.
– En alternativ förklaring kan vara att sverigedemokrater som verkligen inte tycker om EU kan ha stannat hemma eftersom de inte längre har något parti som företräder den starka åsikten.
– Men allt det här är spekulation. Vi kommer att kunna pröva detta systematiskt när vi får in mer data.
Stöd oss genom att bli prenumerant.