Statsminister Stefan Löfven (S) ska nu, efter att ha blivit fälld i måndagens misstroendeomröstning i riksdagen, besluta sig för att antingen entlediga hela regeringen eller utlysa ett extra val. Han har en vecka på sig att välja ett av de två alternativen.

Bakgrunden till misstroendeomröstningen är att Vänsterpartiet sa att det saknades förtroende för Stefan Löfven, på grund av en utredning om fri hyressättning av nyproducerade bostäder, som i sin tur var en av punkterna i januariavtalet. Detta fick Sverigedemokraterna att väcka en misstroendeförklaring mot statsministern – som partiet fick stöd för under omröstningen.

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, också politisk chefredaktör på socialdemokratiska Sydöstran, säger till Bulletin att det nu pågår ett så kallat ”blame-game”, eller kampen om narrativet.

– Vems fel är den här soppan? Socialdemokraternas linje är att ”De här plattfötterna i oppositionen, de klarar av att avsätta en regering, men de har inte tillräckligt med stake för att bilda en regering”. ”Hur kan de göra så här mitt i en pandemi, en ekonomisk kris, när vårdpersonalen går på knäna och så är det fotbolls-EM?”, säger han.

– Så om det blir ett extra val är det för att ”plattfötterna inte klarar av att tillsätta en regering”. Jag håller nästan för helt uteslutet att Stefan Löfven skulle sumpa den berättelsen på att vara den som ställer till med ett extra val.

Förlorar narrativet

Ett extra val blir således inte Stefan Löfvens val av de två alternativen, enligt Stig-Björn Ljunggren. Han tror att något parti så småningom kommer att ”vika ner sig” vid statsministeromröstningarna i samband med talmansrundorna. Antingen kan det parti som viker ner sig skylla på exempelvis pandemin, eller att det har fått nya politiska löften, säger han.

– Det kan även tänkas att Moderaterna säger att Annie Lööf ska bilda regering, eftersom alternativet är Löfven III. Sossarna kanske också resonerar att det är bättre att Annie Lööf får bilda regering, säger Stig-Björn Ljunggren.

– Men om jag får opponera på mig själv kan det vara så att, i ett läge där det ser ut som att det skulle kunna bli en Annie Lööf-regering med moderat politik eller en Kristersson-regering, då kan man tänka sig att Löfven hellre ”drar i snöret”.

Och utlyser extra val?

– Ja, men då förlorar han narrativet. Om han ställer till med extra val kommer berättelsen då att vara att ”han inte vill att X eller Y ska bilda regering och han är så maktlysten att han fördärvar sommaren för oss”. Det tror jag att han helst undviker.

Är en Annie Lööf-regering något du bara nämner som ytterligare ett alternativ eller menar du att sannolikheten är hög?

– Nej, den är rätt låg. Men all matematik säger att det i alla fall inte kan bli en moderatledd regering. Detta gäller även om Liberalerna släpper fram Ulf Kristersson. Huvudscenariot är att Löfven kommer tillbaka, men vem vet. Just nu synar man varandras kort och man har den här veckan på sig.

Mittenblock skräcken för V

Nyligen sa Märta Stenevi, jämställdhets- och bostadsminister samt miljöpartistiskt språkrör, till SVT att hon vill se ett så kallat ”juniavtal” mellan S, MP, C och V. C har dock redan sagt nej till det.

Hur ser förhandlingarna ut nu? Juniavtal, är det något som kan ske?

– Det är det som de håller på med nu. Om man ska göra en ny koalition av något slag, då måste de som ingår i den få en släng av sleven. Och då kan man tänka sig att C säger att ”vi lägger den här hyresgrejen på is till efter valet, men i stället får vi ökade anslag till det här”, säger Stig-Björn Ljunggren.

Efter misstroendeomröstningen sa Liberalerna att det inte finns något januariavtal längre. Kan man säga att det var L som dödade januariavtalet?

– De som dödade det var Vänsterpartiet. Vi ska komma ihåg att V:s skräckscenario inte bara är ett högerblock utan att ett mittenblock bildas. Löfvens och Lööfs ambition är att skapa ett mittenblock i svensk politik.

Så det var Vänsterpartiet som tog död på januariavtalet?

– Ja, man kan säga att de har försökt att ta död på idén om ett mittenblock i svensk politik. För det skulle innebära att de inte längre är kvar i orkestern. Det är viktigt att förstå att Vänsterpartiet har varit ute efter en stridsfråga att gå ut i valet 2022 med. De hade räknat med att få gå till val på las-frågan och att få med sig stora delar av LO-kollektivet, säger Stig-Björn Ljunggren.

– Men det som hände var att Socialdemokraterna lyckades lösa ut den frågan och göra om den till den största arbetsmarknadspolitiska reformen sedan 70-talet. Förändringarna har både för- och nackdelar, men det bakades in i ett stort omställningspaket som innehåller en massa intressanta idéer som kokar ner till att den som är anställd också ska kompetensutvecklas.

S blir de vuxna i rummet

Stig-Björn Ljunggren säger att syftet för V var att göra frågan om marknadshyror till den profilfråga som gör att partiet kan bli ett tioprocents-parti.

– De flesta förstår inte vad V är för slags parti. Det har en politisk nisch, som går ut på att det ska vara ett litet huvudparti på vänsterkanten.

Kan S på något sätt gynnas av den förlorade misstroendeomröstningen?

– Ja, om det här slutar med att nästa regering blir Löfven III framstår han som den vuxne i rummet. Det är det som är sossarnas berättelse, att de är de vuxna i rummet. Borgarna har avsatt Löfven förr. Kristersson borde ha blivit statsminister 2018, men de klarade inte av det.

Om det blir Löfven som blir statsminister igen, kan vi få se nya ministrar från V och C?

– Ja, inte från V, men från C. Vänsterpartiet kan få tjänstemän, som Liberalerna har haft fram till nyligen i regeringskansliet. För C har det funnits en beredskap för det en längre tid. Nu har de den ursäkt som kan behövas, att landet är i en allvarlig situation, att man måste satsa på välfärden men också på företag och sysselsättningen.

Läs även: Statsvetare: Dadgostars tweets visade intentionen med omröstningen