Stockholm stad bidrar med 13,3 miljoner kronor till byggandet av en islamistmoské i Skärholmen. Stiftelsen som ligger bakom moskébygget har nära kopplingar till turkiska rörelsen Milli Görus, som arbetar för att ersätta den västerländska samhällsmodellen med en islamisk samhällsordning, rapporterar Kvartal.
Under närmare 15 års tid har moskébygget på Aspholmsvägen i Skärholmen tröskat i olika kommunala instanser. Men nu hoppas Talha Okur, talesperson för insamlingsstiftelsen bakom bygget, att moskén ska stå klar till 2025.
– Vi vill att den ska bli ett allaktivitetshus. Min pappa har kämpat länge för det här och han är fortfarande kvar i stiftelsen, säger han till Kvartal.
Moskén på tre våningar kommer ha en inomhusyta på 2 500 kvadrat samt två 63 meter höga minareter. Byggherre för projektet är Islamiska stiftelsen i Skärholmen, vars styrelse har sju medlemmar. Fyra av dessa sitter i svenska Milli Görüs, som är en gren av den turkiska islamistiska rörelsen. Talha Okur är en av dessa.
Rörelsen grundades 1969 av den västfientliga politikern Necmettin Erbakan och arbetar för att ersätta den västerländska samhällsmodellen med en islamisk samhällsordning. På moskéns hemsida lyfts budskapet om att västerländsk livsstil är oförenligt med islam och att den stora majoriteten muslimer vill leva under sharia.
Bara SD ville stoppa
Stockholms stad upplät marken till Islamiska stiftelsen i Skärholmen redan för åtta år sedan. Samtliga partiers representanter röstade ja till moskébygget, förutom sverigedemokraten Anders Edin.
I sin reservation skrev han: ”Stoppas inte denna typ av allvarlig segregation i tid riskerar konsekvenserna att bli oöverblickbara.
Efter ett beslut i Stockholms stad exploateringsnämnd 2022 beviljades utgifter på 13,3 miljoner kronor för markarbeten på den aktuella tomten.
De som röstade ja i exploateringsnämnden är mycket förtegna och vill inte svara på frågor om stiftelsen och dess idéinnehåll.
Johan Nilsson (M) var nämndordförande vid tidpunkten.
”Jag utgår från att exploateringskontoret inför beslutet 2013 genomförde en prövning av aktörerna som ansökte om en tomträtt. Om prövningen skulle ha visat att aktören inte hade finansiella möjligheter eller bedrev någon typ av illegal verksamhet eller var dömda för exempelvis ekonomisk brottslighet, så skulle en sådan ansökan rimligtvis avslagits, säger Johan Nilsson.
”Mångsidig stadsmiljö”
Britta Eliasson, handläggare vid exploateringskontoret, numera enhetschef, skrev följande i beslutsunderlaget: ”Staden ser positivt på projektet som bidrar till en mångsidig stadsmiljö.”
På frågan om exploateringskontoret gjort några bedömningar av ideérna och värderingarna bakom de projekt den behandlar svarade hon:
”Ja, det ska ju stämma överens med stadens värderingar om jämställdhet och demokrati”.
Kvartal: Stämmer det i det här fallet?
”Jag känner inte till om man gjorde några sådana bedömningar. När de nu började bygga gjorde vi i alla fall lite research. Stadsdelsförvaltningen upplevde dem då som en positiv kraft. Inför att Rasmus Paludan skulle göra sin grej i Skärholmen mobiliserade de för att minimera påverkan. När det gäller pengarna är det väldigt svårt att rota i vad det finns för ägande i bakgrunden. Vi har inte sett någonting som vi inte har kunnat acceptera.”
Islamiska stiftelsen i Skärholmen har även fått bidrag från Skolverket på 1 188 000 kronor samt 1 659 000 kronor från Myndigheten för stöd till trossamfund (SST).
Läs även: Hoten mot nämndemännen: ”Fick samtal mitt i natten”