En studie från IFN visar att elevers kunskaper på grundskolenivå har förbättrats tack vare friskolorna. Det som driver på förbättringen är konkurrensen om eleverna vilket ger ett generellt lyft av kunskap.
Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren har gjort en studie där han mäter friskolors effekt på TIMSS, ett externt rättat prov, i matematik och naturvetenskap. Hans resultat går på tvärs med den spridda uppfattningen att friskolor har en negativ effekt på kunskap.
Flera tidigare studier har visat på att friskolereformen har haft en positiv effekt på kunskaper på grundskolenivå. Effekterna är små, men mätbara. Men en brist i de studierna är att de ofta fokuserar på nationella kunskapskontroller vilket medför risk för betygsinflation.
Heller-Sahlgren har gått igenom samtliga TIMSS mellan 1995 och 2019 och använt sig av skolors geografiska läge. Det gör att det går att se regionala variabler. Studien undersöker sedan om mängden friskoleelever leder till förändring av resultat.
Effekten är tydlig. En ökning av friskoleelever med tio procentenheter leder till 20–25 poäng högre på testet. Testet rättas externt och har ingen påverkan på betyg så det kan inte finnas betygsinflation. Siffrorna är också rensade för elevers bakgrund.
Slutsatsen är att konkurrensen mellan skolor gör att friskolor måste ge mer kunskap till sina elever än kommunala för att vara attraktiva. Den kommunala skolan måste då följa efter och alla skolor lyfter sina resultat.
Effekten är begränsad till grundskola och det understryks att studien har begränsad möjlighet att generaliseras.
