När det norska Fotbollsförbundet skickade ut uppmaningar till tränare om att vara öppna för alla sökande, oavsett bakgrund, så ledde initiativet till det motsatta. Väsentligt fler ansökande med utländsktklingande namn avslogs av tränarna, enligt en studie.
Fem hundra tränare inom amatörfotbollen valdes slumpmässigt ut av det norska Fotbollsförbundet, NFF. De fick ett mejl där fotbollens viktiga integrationsfrämjande roll underströks och där de uppmanades att vara öppna för alla personer som sökte till klubben, oavsett bakgrund.
Två veckor senare skickades fiktiva ansökningar med inhemskt eller utländskt klingande namn till dessa tränare, samt till en kontrollgrupp på runt 500 andra fotbollstränare. I linje med tidigare forskning mottog de fiktiva personerna med ett norskklingande namn betydligt fler positiva svar på sina ansökningar än de med ett utländsktklingande namn.
”Överraskande nog och oavsiktligt ökade mejlet från förbundet denna skillnad väsentligt snarare än att minska den”, säger författarna till studien publicerad i Journal of Ethnic and Migration Studies.
”En möjlig förklaring till det oväntade resultatet är att uppmaningen gav upphov till ovilja hos vissa tränare […] Ett sådant trotsigt beteende som svar på moraliska vädjanden från myndigheter har konstaterats i tidigare studier i andra sammanhang, bland annat när det gäller efterlevnad av skattelagstiftningen”, kommenterar författarna.
En annan förklaring som nämns är att tränare som tidigare inte diskriminerat i och med mejlet har uppmärksammats på sportens integrationsfrämjande roll och därmed bjudit in fler infödda till fotbollsträningarna för att de också ska kunna ta del av interetniska möten.
Inom kontrollgruppen däremot förekom diskrimineringen av personer med utländsktklingande namn enbart i mindre tätbefolkade regioner, där de fiktiva personerna med utländsktklingande namn fick 20 procentenheter färre positiva svar än de med norskklingande namn.