Det har debatterats länge om Sverige ska gå med i Nato eller inte. I och med Rysslands invasion av Ukraina har frågan om ett medlemskap i Nato lyfts till en riktigt het potatis.

Bulletin har listat fem av de vanligaste frågorna som svenska folket ställer sig kring ett eventuellt medlemskap i försvarsalliansen.

1. Vad innebär det för skydd?

Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato, är en transatlantisk försvarsallians. Den etablerades år 1949, efter andra världskriget och har idag 30 medlemsländer i Europa och Nordamerika.

Natos huvudsyfte är att värna om medlemsländers säkerhet, frihet och fred. Alliansen utgår från regeln om ett kollektivt försvar. Det vill säga att om ett medlemsland attackeras, uppfattas det som en attack mot alla medlemsländer.

Således skulle detta innebära ett militärt skydd som hjälper Sverige vid behov. Ett skydd med bidragande aktörer från flertalet länder däribland USA, Frankrike, Storbritannien etcetera. Nato har stående styrkor i aktiv tjänst som bidrar till alliansens kollektiva försvarsinsatser på permanent basis. Militär hjälp finns alltid redo till hands.

Utöver ett militärt stöd, tillkommer även ett politiskt stöd. Medlemsländerna samarbetar i försvars- och säkerhetsrelaterade frågor för att lösa problem, bygga upp förtroende och förhindra konflikter. Politiskt innebär detta också förbättrade relationer mellan medlemsländerna.

2. Hur ser befolkningen och partierna på ett Natomedlemskap?

Sveriges partier är splittrade i frågan om ett Natomedlemskap, men det finns dock en riksdagsmajoritet för att gå med i Nato.

Moderaterna (M), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) vill att Sverige går med i Nato. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) är emot ett Natomedlemskap. Sverigedemokraterna (SD) ville först ha en Nato-option, likt den i Finland. Dock har partiet under den senaste veckan svängt i frågan och säger nu ja till ett Natomedlemskap.

I den senaste gjorda undersökningen av Aftonbladet/Demoskop som baserades på 1 177 intervjuer under april månad, visade sig 57 procent av svenskar säger ja till ett Natomedlemskap. Det är det högsta uppmätta stödet sedan undersökningarna påbörjades och en ökning på sex procentenheter från förra månaden. 21 procent av svenskar ville inte se ett svenskt Natomedlemskap.

3. Vad behövs för att Sverige ska kunna ansöka om ett medlemskap?

För att Sverige ska kunna söka ett Natomedlemskap till att börja med krävs ett beslutsförförande av riksdagen. Det kan komma att krävas en kvalificerad majoritet, det vill säga tre fjärdedelar av de röstberättigade måste rösta ja för att en ansökan ska lämnas in.

Sedan har Nato sina egna krav för att kunna godkänna en ansökan. Bland annat behöver det ansökande landet vara en rättsstat. Därmed ha en fungerande demokrati, ekonomi och ett försvar under statlig kontroll. Något som Sverige tveklöst uppfyller.

Även om Sverige uppfyller alla krav, är inte ett medlemskap en självklarhet. Nato behöver från sin sida också godkänna Sveriges ansökan och det är inte helt säkert att de gör. Beslutet kommer bland annat röstas om i den amerikanska senaten. Där kan invändningar väntas, då ett svenskt Natomedlemskap inte är helt riskfritt för alliansen i och med det ryska hotet.

4. Vad skulle det kosta Sverige?

Att gå med i Nato innebär en tillkommande kostnad. Alliansen kräver av sina medlemsländer att de lägger två procent av sitt BNP på försvaret. För Sverige skulle detta betyda en stor ökning, då dagens andel till försvaret ligger på 1,2 procent av landets BNP. En ökning med hela 0.8 procentenheter skulle innebära en extra kostnad på närmare 25 miljarder kronor till försvaret varje år.

Exakt varifrån dessa 25 miljarder kronor skulle komma går inte med säkerhet att säga. Högre skatter, minskat bistånd, minskad andel till andra myndigheter är alla möjliga alternativ för att få ihop den ökade budgeten till försvaret.

Varje Natomedlem måste också bidra till alliansens gemensamma budget. 2021 låg den gemensamma fondbudgeten på 3,1 miljarder dollar. Exakt hur mycket Sverige skulle behöva bidra med är oklart, då den kostnaden baseras på storleken på landets totala ekonomi. Oavsett den exakta summan, tillkommer en betydande kostnad i bidrag till fonden.

5. Vilka risker finns det?

En risk, eller en säker konsekvens av ett svenskt Natomedlemskap är ett försämrat förhållande till Ryssland. Detta är något som kommer omvandla det svenska säkerhetsläget till mer hotfullt, med en rysk syn på Sverige som “fienden”.

Ryssland har varnat Sverige flera gånger om risken med att gå med i Nato. Ryska utrikesdepartementet har varnat för “icke-specifika konsekvenser” för ett eventuellt svensk Natomedlemskap. Vad Ryssland kan tänkas göra mot Sverige är det ingen som vet, men det är inte tomma hot.

En annan risk med att gå med i Nato är att Sverige inte är lika självbestämmande över sitt försvar. Ett medlemskap i Nato begränsar Sveriges säkerhetspolitiska handlingsfrihet. Detta innebär en ökad svensk militär närvaro i omvärlden oavsett vad Sverige egentligen tycker i frågan. Ett Natomedlemskap kan resultera i en viss typ av handlingsförlamning när det kommer till beslut över det svenska försvaret.

6. Vad innebär det för mig som medborgare?

För den enskilda svenska medborgaren kommer ett Natomedlemskap självfallet ha sina effekter. Det är fortfarande svårt att säga vad dessa exakt skulle bli, då det beror på besluten som tas i och med ett medlemskap. Däremot kan man förvänta sig vissa positiva respektive negativa konsekvenser.

Att gå med i Nato innebär en storsatsning på det svenska försvaret. En utökad budget som innebär ett utökat försvar. Det kan komma att innebära att den enskilda individen påverkas av besluten som fattas för att öka försvaret. Till exempel kan fler komma att kallas till värnplikt och totalförsvaret kan utökas då får även de civila ett större ansvar vid kris.

De ökade kostnaderna som tillkommer i och med ett Natomedlemskap, innebär för Sverige 25 miljarder extra varje år och bidrag till Natofonden. Dessa pengar kommer att tas ifrån den svenska budgeten, som den enskilda individen bidrar till. Högre skatter som kan tillkomma eller minskat bistånd till myndigheter har en direkt påverkan på varje svensk medborgare.

Dock har ett medlemskap i Nato påvisats ge en starkare känsla av säkerhet bland invånarna. Det är visserligen en mindre effekt, men betydande, då den ökar svenskars känsla av säkerhet i sitt eget land. På samma sätt som de kan öka känslan av säkerhet, kan det också minska den. Även om detta är en mindre påvisade effekt så finns den chansen. Ett medlemskap i Nato innebär att det svenska försvaret aktivt kommer bidra i fler internationella operationer i främmande länder. Länder som sedan kan se på Sverige hotfullt på grund av sitt involverande.

Läs även: USA misstänker att Iran är endast veckor från atombombskapacitet av uran