Den svenska exporten till Rysslands grannländer har ökat kraftigt under det gågna året, rapporterar TT. Detta väcker misstankar menar Rysslandsexperten Anders Åslund.

– Det är uppenbarligen ett försök att kringgå sanktionerna, säger han till TT.

Sedan ukrainakrigets start i februari ifjol har Rysslands importnivåer minskat drastiskt, till följd av sanktionerna mot landet, och allt färre länder är beredda att sälja eller köpa från dem.

Nu börjar dock Rysslands importnivåer öka och snart hamna på samma nivå som innan kriget. Detta då landet har hittat andra handelsvägar.

– Motparten lär sig i regel över tid att hantera sanktioner, säger Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium.

Ökad import från Kina

Ryssland har i stället för att importera från EU-länder och USA vänt sig till närliggande länder som Kirgizistan, Armenien, Kazakstan och Uzbekistan. Enligt uppgifter från Wall Street Journal ökade Armenien och Kazakstans sin export till Ryssland med hela 1,6 miljarder dollar respektive 1,8 miljarder dollar mellan åren 2021 och 2022.

Samtidigt har EU-ländernas export till dessa länder ökat kraftigt under samma år. Detta gäller även Sverige.

– Det rör sig om mycket stora ökningar i storleksordningen tre gånger, till exempel från Sverige och Tyskland. Det är så mycket mer att det inte är rimligt. Det är till exempel stor export av bilar till Armenien, säger Anders Åslund.

En varugrupp som exporteras från EU till dessa länder som ligger nära Ryssland är bland annat elektriska hushållsapparater. Detta gäller även svenska lastbilar som exporterades i stora mängder till till Ryssland innan kriget, men nu har exporten istället ökat kraftigt till Kazachstan.

Tidigare hade Sverige knappt någon export av lastbilar till Kazakstan och senaste året har exporterna uppgått till flera miljontals kronor varje månad.

– Det ser uppenbarligen ut som att det skett en viss förflyttning från Ryssland till framför allt Kazakstan av lastbilar efter krigsutbrottet. Det är förhållandevis små volymer och det kan finnas rimliga förklaringar men det är ändå anmärkningsvärt givet att det är ett trendbrott. Flödena till Armenien är väldigt små men på liknande sätt anmärkningsvärda eftersom det inte skett någon export av fordon dit tidigare, säger Marcus Svedberg, chefsekonom på Folksam.

Tecken på rundning

EU har sedan tidigare upprättat ett exportförbud gentemot Ryssland. Exporten till landet har minskat markant, men ökat betydligt till närliggande länder.

– Det gäller varor med en hög export till länder dit man haft låg export innan, och som sammanfaller med att de här länderna exporterar samma typ av varor till Ryssland. Det är ett tecken på att det förekommer någon typ av rundning av sanktioner och att man bör titta närmare på det, säger Emil Wannheden, analytiker på FOI.

Enligt Wannheden har många av varorna som exporterats dubbla användningsområden. Det vill säga att de kan användas både inom det civila och det militära.

– Det är alltifrån halvledare till olika kemikalier, olika hushållsapparater, maskiner, kullager. Allt som kan hjälpa Ryssland att förbättra sin industri.

Dock menar Kommerskollegiums chefsekonom Patrik Tingvall att man ska vara försiktig med att dra långtgående slutsatser, enbart baserat på exportsiffrorna:

– Det här är så små handelsflöden, då kan en enskild order förändra handelsvolymer ganska betydligt. Att säga att det här beror på att de har skeppats vidare till Ryssland eller om det fanns en faktisk beställare i landet, det är inte alls så klockrent.

Läs även: Altstadt: Det är demografin, dumbom!