I dag inleds rättegången mot Hamid Noury som misstänks ligga bakom avrättningarna av hundratals politiska fångar i Iran 1988. Till Sverige kom han med löfte om att få åka på en betald lyxkryssning med kvinnor och alkohol, men möttes i stället av polis.
Under tisdagen inleds rättegången mot den nu 60-årige Hamid Noury som har identifierats av dussintals vittnen och målsäganden som delaktig i genomförandet av massavrättningarna, som totalt beräknas ha tagit tusentals liv.
Noury misstänks stå ansvarig för hundratals av dem och möter rätten anklagad för folkrättsbrott och mord.
Läs även: Firade avrättningar med bakelser – i Sverige hann tiden i kapp honom
Att det var i Sverige han greps är ingen slump. Här bor Iraj Mesdaghi, som suttit tio år i det fängelse där Hamid Noury arbetade och som därefter lagt mycket tid på att dokumentera det som hände landets politiska fångar.
– Jag fick ett brev från en anhörig till Hamid Noury som läst en artikel av mig. Han föreslog att vi skulle ses, säger Iraj Mesdaghi.
För att få honom till Sverige utlovades han en betald lyxkryssning mellan europeiska storstäder, där det skulle finnas möjlighet att dricka alkohol och träffa kvinnor.
– Han skulle roa sig här, där han kunde gå på diskotek med kvinnor och alkohol.
Det var denna plan som gjorde att Hamid Noury kunde gripas på Arlanda i november 2019. Planens genomförande ända fram till gripandet har skildrats av dokumentärfilmaren Nima Sarvestani.
Glömmer aldrig rösten
Många av fallets 49 målsäganden säger att de känner igen honom på hur han talar, att de aldrig glömmer den röst som kallat in deras vänner till att avrättas.
Andra säger att Nourys ansikte för alltid är inpräntat i deras inre, från tillfällen då han antingen torterade dem eller översåg tortyr som han beordrade lägre rankade fängelseanställda att genomföra.
– Jag ska tänka på vännerna han dödade när jag vittnar, säger målsägande Nasrullah Marandi till TT.
De brukade kalla det ”dödskorridoren”, platsen i Gohardashtfängelset utanför Teheran där Nasrullah Marandi och otaliga andra politiska fångar togs för att invänta sin avrättning sensommaren 1988.
När Nasrullah Marandi satt i korridoren var det som så ofta i fängelset tvång med ögonbindel.
– Vi trodde att vi skulle dö, det fanns inget att förlora så vi tittade upp genom ögonbindelns glipa ändå. Det värsta som kunde hända var att de slog oss, säger Marandi, som överlevde massavrättningarna och nu bor med sin familj strax utanför Stockholm.
Hängdes i grupper
Tio till tolv namn ropades upp i taget för att tas till salen intill. Det var sista gången Marandi såg dem. När de överlevande fångarna togs in till salen vid ett annat tillfälle, efter de veckor då tusentals politiska fångar befaras ha avrättats, såg de märken från hängsnaror i taket.
Uppemot 100 rättsdagar är planerade i vad som väntas bli en av Sveriges största rättegångar hittills, från den 10 augusti till april 2022.
– En sommardag som denna för 33 år sedan satt jag i dödskorridoren. Då hörde jag den här mannen kalla in mina vänner till avrättningen. Det är dem jag kommer att tänka på när jag äntligen ska få ge mitt vittnesmål, säger Nasrullah Marandi.
fakta
Historiskt stort mål
Rättegången mot 60-årige Hamid Noury som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988 väntas bli en av de största i sitt slag i Sverige.
Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.
Under nästan 100 rättegångsdagar, från den 10 augusti fram till mitten av april, ska bland annat 49 målsägande höras om sina upplevelser. Behandlingen de utsattes för vid massavrättningarna kan jämställas med tortyr, anser åklagarna.
Utöver det kommer ytterligare dussintals vittnen att höras. Sammanlagt drygt 70 personer från olika delar av Europa, Nordamerika och Australien har kallats för att berätta om sina erfarenheter i samband med massavrättningarna.
De flesta som vittnar utsattes för liknande behandling som målsägarna gjorde, men eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets Mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets Mujahedin som vittnen och inte målsägande, trots snarlika upplevelser.
I vart fall görs gällande att den åtalade är att betrakta som medhjälpare då han främjat det uppsåtliga dödandet, samt tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, heter det enligt åtalet.
Hamid Noury nekar till brott.
Källa: Åklagarmyndigheten.
(TT)
