Sverige kommer att behöva importera allt mer el under de kommande vintrarna i och med landets elektrifiering och den gröna omställningen. Effektbalansen försämras kontinuerligt och marginalerna i elnätet krymper, varnar Svenska kraftnät.
I och med den gröna omställning som pågår kommer Sveriges årliga elförbrukning att öka med runt 17 terrawattimmar, TWh, till 157 TWH de kommande fyra åren. Denna utveckling orsakar problem vid kalla dagar, när elförbrukningen är som störst.
Effektunderskottet när det är som kallast har ökat med 70 procent i södra Sverige de senaste tio åren – främst på grund av nedstängningen av fyra kärnkraftreaktorer där, berättade Anton Steen, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige, för Bulletin tidigare i år.
Enligt Svenska kraftnäts prognos över importbehovet under topplasttimmen, när efterfrågan på el är som allra störst, kommer situationen att stadigt försämras under de kommande fyra vintrarna.
– Prognosen för effektbalansen under den kommande vinterns topplasttimme visar ett importbehov på 1 400 MW vid en normalvinter och 2 700 MW vid en tioårsvinter, men därefter bedömer vi att effektbalansen försämras kontinuerligt under de efterföljande tre vintrarna, säger Lowina Lundström, divisionschef System, Svenska kraftnät.
Eldriftssäkerheten förblir däremot god under sommarmånaderna, även under elproducenternas revisionsperioder [nedstängningar för service, översyn, etc.], säger myndigheten.
Utbyggd vindkraft – ingen lösning
Att bygga ut vindkraft har en begränsad påverkan på effektbalansen, då dess tillgänglighet under de kritiska topplasttimmarna är låg och variabel. Förra vintern producerade vindkraft 22 procent av den installerade effekten under topplasttimmen, jämfört med 66 procent vintern dessförinnan.
Det oljeeldade Karlshamnsverket agerar som reservkraftverk åt Svenska kraftnät. Förra året producerade det 110 000 megawattimmar, MW, el – mer än vad det producerat sammanlagt mellan 2011 och 2020.
– På sikt skulle effekttoppen under topplasttimmen kunna minska genom ökad användning av användarflexibilitet – alltså elanvändarnas möjligheter att styra sin elförbrukning. Vi bedömer att utbyggnaden av användarflexibilitet liksom planerbar elproduktion [kärnkraft] fortsätter att vara låg, säger Lundström.
Svenska kraftnät menar att de utifrån sitt uppdrag investerat stora summor i nya och upprustade ledningar samt stationer och utlandsförbindelser, men det räcker inte.
– Ansvaret att det finns tillräcklig med elproduktion ligger på marknaden, påpekar Lundström.
Läs även: Efter fabriksplanen – risk för elbrist: ”Står inför ett krisläge”
