Svenska kraftnät och Ei: Därför visste vi inte hur EU:s pristak skulle sättas
Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen (Ei) uppger att man inte visste om att EU skulle använda tillförlitlighetsnormen för att sätta ett pristak på upphandlingen av effektreserv, vilket i praktiken stoppat den. Men i regeringsbeslutet om normen låter det som att det var känt. Nu klargör Svenska kraftnät och Ei för Bulletin varför man inget visste.
Tidningen Näringslivet rapporterade nyligen att EU:s elmarknadsförordning i praktiken förbjuder Sverige från att upphandla en effektreserv från och med i vinter. Detta då EU:s pristak för statsstöd kom att baseras på den så kallade tillförlitlighetsnorm som regeringen beslutade om i november 2022.
Läs även: EU-lag förbjuder svensk elreserv
Tillförlitlighetsnormen ingår liksom pristaket för statsstöd i elmarknadsförordningen, och är ett mått som ska ange hur mycket elbrist Sverige kan acceptera per år.
Den svenska tillförlitlighetsnormen togs fram av Energimarknadsinspektionen, Ei, på regeringens uppdrag och enligt EU:s metodik med referensteknologier, vilket är den billigaste och mest realistiska lösningen för att hantera en eventuell effektbrist
För att räkna ut den svenska tillförlitlighetsnormen använde Ei hushållens flexibilitet vad gäller uppvärmning, då man antar att hushållen minskar sin elanvändning när elen blir dyr, som referensteknologi.
– Resultatet är ingenting som vi har kommit på själva. Vi har utgått från EU:s metodik och tagit fram underlaget, men det är regeringen som har beslutat om normen, säger Jens Lundgren, biträdande chefekonom på Energimarknadsinspektionen, till TN.
Resultatet blev emellertid att de tre aktörer som lämnat anbud till Svenska kraftnäts upphanding av en strategisk reserv hamnade över EU:s satta takpris för Sverige och därför inte kunde upphandlas.
”Visste inte att resultatet skulle användas av EU för att räkna ut nivån”
Både Svenska kraftnät och Ei uppger till TN att man inte visste om att tillförlitlighetsnormen skulle användas till att bestämmma pristak när normen togs fram.
– Vi har gjort vårt jobb enligt det regelverk vi har att följa, och visste inte att resultatet skulle användas av EU för att räkna ut nivån på det svenska statsstödet på det här sättet, säger Jens Lundgren till TN.
– Förhandlingarna skedde mellan Regeringskansliet och EU, och även om vi bistod regeringen visste vi inte att man skulle landa på den här nivån, säger Nicklas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät, till TN.
I det regeringsbeslut där normen fastställs står emellertid att ”Tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet. Vidare ska kapacitetsmekanismer godkännas av kommissionen. Bedömningen baseras på resurstillräckligheten för de kommande tio åren och den framtagna tillförlitlighetsnormen. (Bulletins kursiveringar)
”Kom in i ett sent skede i diskussionerna mellan kommissionen och regeringskansliet”
Bulletin har varit i kontakt med Svenska kraftnäts pressavdelning och Jens Lundgren på Energimarknadsinspektionen för att försöka klargöra hur mycket man förstod av hur normen skulle användas när den togs fram.
”Det har hela tiden stått klart att en förutsättning för ett statsstödsgodkännande är att Sverige kan påvisa behovet” skriver Svenska kraftnäts pressavdelning och fortsätter:
”Det görs genom de konstaterade riskerna för effektbrist från antingen den europeiska resurstillräcklighetsanalysen, eller potentiellt en nationell sådan analys, jämförs med den nationellt fastställda tillförlitlighetsnormen.”
”Metoden för framtagande av tillförlitlighetsnormen baseras på en avvägning mellan värdet av förlorad last (Value of Lost Load, VoLL) och kostnaden för nya resurser (Cost of New Entry, CONE) som kan reducera risken för effektbrist.”
”I statsstödsbeslutet finns vidare krav på att säkerställa kostnadseffektivitet i anskaffningen av den strategiska reserven. Detta kan potentiellt ske på flera olika sätt. I det svenska statsstödsbeslutet finns dels en överkompensationsmekanism som gäller för stora anläggningar, krav på konkurrensutsättning samt krav på att möjliggöra även för små aktörer att delta i budgivningen.”
”I tillägg till detta finns också kopplingen till CONE som en separat punkt i bedömning av kostnadseffektiviteten. Detta kom in i ett sent skede i diskussionerna mellan kommissionen och regeringskansliet. Det är denna aspekt om avses i intervjun.”
Jens Lundgren skriver till Bulletin att ”tillförlitlighetsnormen är en del av beslutsunderlaget inför att införa en kapacitetsmekanism men inte det enda.”
”För att införa en kapacitetsmekanism måste det finnas ett resurstillräcklighetsproblem. Hur man beräknar resurstillräcklighetsproblemet beskrivs i EU-regelverken. Statsstödsbeslutet behövs eftersom beslut om kapacitetsmekanism innebär stöd till enskilda företag.”
