Den svenske biologen Svante Pääbo tilldelas Nobelpriset i medicin eller fysiologi för sin banbrytande forskning inom mänsklig arvsmassa, inte minst kartläggningen av neandertalarnas arvsmassa och upptäckten att homo sapiens efter uttåget från Afrika för cirka 70 000 år sedan, korsats med andra mänskliga arter.

Hans forskning har även lett till upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova.

Detta meddelar Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande och skriver bland annat:

Pääbos banbrytande upptäckter har skapat ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik.
Hans kartläggning av arvsmassa från utdöda neandertalare och denisova har gett oss
helt nya förutsättningar för att förstå den genetiska grunden för vad som gör oss alla
unikt mänskliga.

Grundade Max Planck-institutet för evolutionär antropologi

Svante Pääbo föddes 1955 i Stockholm och mottog sin doktorstitel vid Uppsala universitet 1986, skriver Läkartidningen. Han har därefter varit verksam vid University of California, Berkeley och utnämndes 1990 till professor vid Münchens universitet. Han grundade 1999 Max Planck-institutet för evolutionär antropologi, där han än idag är verksam.

År 2014 var Svante Pääbo Sommarpratare i Sveriges Radio.

Svante Pääbo meddelades den glada nyheten via telefon, och blev överväldigad av beskedet enligt Thomas Perlmann, Nobelförsamlingens sekreterare.

– Han var överväldigad, mållös och väldigt glad och frågade om han fick berätta för sin fru. Jag sa att det var okej, säger Thomas Perlmann under en presskonferens.

Begåvningen för fältet tycks onekligen ligga i släkten: Svante Pääbos pappa Sune Bergström tilldelades samma Nobelpris 1982.

Sammanlagt har nu 32 svenskar tilldelats Nobelpriset.

Läs även: Dan Korn: Mediernas behandling av nobelpristagaren är som ur en bok av honom