Det övergripande målet med Sveriges bistånd är att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Varje år betalar Sverige in hälften av sin biståndsbudget, runt 27 miljarder kronor, som stöd till multilaterala organisationer som FN, Världsbanken, regionala utvecklingsbanker och globala fonder. Som jämförelse är budgeten för Polismyndigheten 33 miljarder kronor för år 2022.

En del av de 27 miljarderna, som kallas för kärnstöd, pumpas direkt in i dessa organisationers centrala budgetar. Under 2019 rörde det sig om 16 miljarder kronor.

Riksrevisionen som granskat regeringens, Utrikesdepartementets, UD, och Sidas beslut, med tillhörande underlag, och om uppföljningen av stödet är utformat ändamålsenligt, är inte nådig i sin kritik.

”Det saknas tydligt formulerade mål i strategier som styr det kärnstöd som regeringen beslutar om.” Systematiska och dokumenterade uppföljningar av hur kärnstödet faktiskt bidrar till de svenska biståndsmålen görs inte heller, enligt den nysläppta rapporten Svenskt bistånd till multilaterala organisationer – Regeringens och SIDA:s arbete.

”Det är redan från början en svår uppgift att följa hur svenska biståndspengar bidrar till de multilaterala organisationernas resultat. Det gäller särskilt kärnstödet. Just därför är det viktigt med väl underbyggda beslut och ändamålsenliga uppföljningar. Tydliga mål och god uppföljning bidrar till effektivitet”, skriver riksrevisor Helena Lindberg.

Läs även: Biståndet höjs till 57 miljarder i nya budgeten

Saknas även dokumenterade riskanalyser

En ytterligare svaghet med kärnstödet är att det saknas information om vad som varit avgörande när det tagits beslut om vilka organisationer som ska få kärnstöd, och hur mycket de ska få. Det saknas även dokumenterade riskanalyser.

”Avsaknaden av riskanalyser innebär att regeringen kan ha missat att ta hänsyn till faktorer som påverkar organisationernas förmåga att nå resultat när de fattat beslut om kärnstöd”, säger Therese Brolin, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen larmade om dessa svagheter redan i sin senaste granskning som utfördes 2014. Sedan dess har vissa beslutsprocesser ändrats, men det råder fortfarande liknande brister i beslutsunderlag och uppföljning som för sju år sedan, enligt myndigheten.

Riksrevisionen lägger fram en rad olika rekommendationer i den ovannämnda rapporten. Regeringen bör bland annat säkerställa att det finns mål i strategier som styr Sveriges kärnstöd, samt be UD utföra en dokumenterad riskanalys inför regeringens beslut om kärnstöd.

Sverige, världens generösaste land

Anslagen till Sveriges bistånd baseras på ett enprocentsmål, att en procent av Sveriges beräknade bruttonationalinkomst (BNI) skall avsättas till bistånd. Biståndet uppgick förra året till 1,14 procent av landets BNI, vilket innebär att Sverige var världens största biståndsgivare i relativa termer.

Av de 57,4 miljarderna i nästa års budgeterade biståndsram går 52 miljarder till internationellt utvecklingssamarbete, resten går främst till EU-bistånd. Biståndsbudgeten beräknas öka med ytterligare sex procent mellan 2023 och 2024.

Läs även: Gudmundson: Så förskingrar Assads diktatur FN-biståndet