Det är ansökningstider till högskolor och universitet och valmöjligheterna är många. Men matchningen mellan högre utbildning och arbetsmarknaden måste bli bättre och unga måste tidigare ut i arbetslivet. Något som skulle stärka de offentliga finanserna med miljarder, menar Magnus Wallerå från Svenskt Näringsliv.
Under coronapandemin har antalet personer som har valt att studera vidare ökat. Siffror från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att höstterminen 2020 fick 13 procent fler sökande utan tidigare högskoleerfarenhet, jämfört med hösten dessförinnan. Och de nyantagna ökade med 14 procent.
Den som längtar efter att sätta sig på studiebänken i år har fortfarande chans. Fram till den 15 april är ansökan till höstterminens högskole- och universitetsutbildningar öppen. Men framtidsutsikterna är inte nödvändigtvis ljusa bara för att man har en akademisk examen. Steget från studier och vidare till arbetslivet kan vara svårt.
Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, säger att arbetsgivares efterfrågan på högskoleutbildade generellt sett är stor.
– Två tredjedelar av företagen som vill rekrytera högutbildade säger att de har svårt att göra det. Det finns en uppenbar brist på personer med rätt utbildning, säger han.
Magnus Wallerå nämner att det finns ett behov av exempelvis examinerade från ingenjörsutbildningar och lärarutbildningen. Av den anledningen menar han att dagens högre utbildning borde styras mer utifrån arbetsmarknadens behov.
– Vi vill se ett system där högskolorna, innan de får starta en utbildning, ska kunna visa att det finns en efterfrågan från arbetsmarknaden. Behovet borde styra utbudet, dimensioneringen och inriktningarna av utbildningarna mer än vad de gör i dag, säger han, och tillägger att initiativ som kortare påbyggnadsutbildningar för att bli lärare är välkomna inslag.
En av fyra över 30 år
Ett annat stort problem på den svenska arbetsmarknaden är att etableringsåldern – den ålder då minst 75 procent av en årskull har börjat arbeta efter sina studier – är väldigt hög, påpekar Magnus Wallerå.
Siffror från UKÄ-rapporten Så använder studenterna högskolan, från december 2020, visar att bara drygt hälften av nybörjarna på högskolan påbörjar den i ”ung ålder” och tar examen inom ”rimlig tid”. Ungefär fyra av tio, internationella studenter inräknade, tar examen inom den så kallade uppföljningstiden, vilket är nybörjaråret plus sex år. Fyra av tio av de svenska nybörjarna gör längre avbrott från sina studier.
Svenskt Näringslivs statistiksajt Ekonomifakta visar att genomsnittsåldern för att ta ut en kandidatexamen i Sverige är 28 år. Svenskar börjar även sina studier i en snittålder av 24. Enligt Magnus Wallerå är en av fyra som tar examen över 30 år.
– Vi behöver sänka etableringsåldern i Sverige. En väg att gå är att fler börjar jobba efter gymnasiet, säger han.
Två år tidigare ger 25 miljarder
Magnus Wallerå säger också att Sverige har den högsta andelen avhoppade studenter i hela OECD. Ofta handlar det om programbyte, men även dessa fördröjer examenstiden. Han menar att om de studenter som läser tre respektive fem år skulle etablera sig två år tidigare skulle de offentliga finanserna stärkas med 25 miljarder kronor.
– Vi har byggt in en drivkraft i ersättningssystemet för högre utbildning som gör att det lönar sig för högskolorna att utbilda i längre program eftersom de får mer pengar då, säger Magnus Wallerå och tillägger:
– Det gör att vi nu står med ett underutbud av korta kurser för yrkesverksamma, vilket blev ett problem under pandemin. Många blev korttidspermitterade och hade möjlighet att fylla på sin kompetens, men då fanns det knappt något utbud av korta men relevanta kurser på högskolan.
Bulletin har kontaktat akademikerförbundet SACO med bland annat frågor om vad de anser om matchningen mellan högre utbildning och arbetsmarknad. De har dock avböjt att svara på grund av tidsskäl.
TEXT: Ana Cristina Hernández
ana@bulletin.nu