Pandemin har orsakat stor turbulens och kraftig världsekonomisk nedgång. Under andra kvartalet 2020 föll Sveriges BNP med cirka åtta procent, för att återhämta sig och växa med knappt fem procent under tredje kvartalet. Utfallet för hela 2020 verkar bli en nedgång på cirka tre procent. Det är alltför tidigt att uttala sig säkert om pandemins permanenta effekter på vår ekonomi, men trots denna ekonomiska turbulens får vi ändå konstatera att Sverige – i ett globalt perspektiv – fortfarande är ett relativt välmående land med höga genomsnittliga inkomster.

Om vi däremot anlägger ett mer långsiktigt perspektiv och jämför Sveriges ekonomiska utveckling med gruppen av rika OECD-länder, vilket i många avseenden är en relevant jämförelsegrupp, framträder ett bekymmersamt mönster. Sverige har ur detta perspektiv uppvisat en relativt svag ekonomisk utveckling under flera årtionden. Resultatet är att Sverige inte längre ligger vid den ekonomiska fronten, vilket framgår tydligt av det faktum att landet fallit tillbaka i den så kallade välståndsligan. Välståndsligan jämför länder baserat på BNP per capita och utgör ett mått på ett lands relativa välstånd.

1970 intog Sverige position fyra i välståndsligan, år 1990 rank fem, för att sedan falla ned till rank nio år 2010 och rank tolv år 2019. I klartext innebär det att Sveriges BNP per capita utvecklats svagt relativt OECD och avslöjar ett utdraget och stort tapp i relativt välstånd. I figuren nedan återges Sveriges förflyttning i välståndsligan sedan 1970 till 2019.

Sverige utmärker sig genom att vara ett av de länder – Nya Zeeland och Kanada undantagna – som haft den kraftigaste negativa utvecklingen inom välståndsligan. Tyskland låg till exempel på rank nio 1970 och återfinns idag på rank tio, liknande mönster ser vi för Danmark och Nederländerna. Ett fåtal länder utmärker sig genom sin starkt positiva utveckling, främst Irland och Norge.

Välståndsligan (BNP per capita) kan även sägas vara en indikator på hur konkurrenskraftig en ekonomi är, och Sverige har då tappat konkurrenskraft. Konkurrenskraft handlar om kostnadsfördelar. Ett företag, som allt annat lika, har tillgång till mer kompetent arbetskraft har en konkurrensfördel 
vis-à-vis konkurrenter och ett land som har bra institutioner (effektiva lagar och regler) får en tydlig fördel. Dessa fundamentala kostnadsfördelar ger hela ekonomin ett försteg och utgör grunden för välstånd.

I rapporten Svensk konkurrenskraft – Hur kan Sverige säkerställa ett långsiktigt välstånd? identifieras ett stort antal av dessa fundamentala faktorer och författarna genomför en benchmarking av Sverige mot huvudsakligen OECD-länderna. Detta ”konkurrenskrafts-scorecard” bygger på en genomgång av 85 indikatorer – alltifrån ekonomiska utfall i termer av inkomster och social hållbarhet till ekonomiska aktiviteter som investeringar i forskning och utveckling och entreprenörskap. Utan att gå in i de enskilda indikatorerna framstår Sverige som mediokert i jämförelse med OECD.

En positiv aspekt på detta är att det är fullt möjligt att förbättra Sveriges position och höja välståndet. Många faktorer kan Sverige påverka oavsett vad som händer i vår omvärld. Konkurrenskraft och välstånd är inte ett nollsummespel, men för att stärka vår position tarvas ett systematiskt och långsiktigt arbete som bygger på en sammanhållen strategi och välgrundade analyser för att vägleda den ekonomiska politiken. Ett första steg i denna riktigt är en uttalad målsättning att stärka Sveriges position i välståndsligan.

Det här är en kolumn. De åsikter och analyser som framförs är skribentens egna.