Facebook noscript imageSveriges klimatmål i fara – SSAB saknar fortfarande besked om kapacitet i Luleå
Ekonomi
Sveriges klimatmål i fara – SSAB saknar fortfarande besked om kapacitet i Luleå
Ståljätten SSAB:s anläggning i Luleå. Foto: Gustav Sjöholm/TT
Ståljätten SSAB:s anläggning i Luleå. Foto: Gustav Sjöholm/TT

Omställningen till fossilfri energi slukar stora mängder el. Nu är SSAB:s planer i Luleå i fara då företaget fortfarande inte fått besked om det finns kapacitet i elnätet för att ställa om produktionen. SSAB:s anläggning där står för sju procent av landets utsläpp.

SSAB:s gröna omställning är helt avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål. Företaget kan ensamt minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med runt tio procent.

Hybrit, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall, för att producera fossilfritt stål har sedan tidigare fått besked om kapacitet i elnätet till sin demonstrationsanläggning i Gällivare. Nästa steg är tillståndsprocessen.

Positiva besked avseende kapacitet har också lämnats till SSAB:s stålverk i Oxelösund, där målet är att kunna ställa om under 2026. Där är tillståndsprocessen i full gång. Men i Luleå går det inte enligt planerna för SSAB.

– Vi behöver stora mängder el. Men vi har ännu inte fått besked om att vi kommer att få tillgång till den el som vi behöver för att ställa om i Luleå, skriver SSAB:s presschef Mia Widell till Bulletin.

De industriella satsningar som pågår i Norrland kommer att sluka enorma mängder el. Mellan 75 till 80 terawatt timmar årligen, enligt Svenska Kraftnät. Det motsvarar mer än hälften av dagens årliga elkonsumtion i Sverige som ligger på 134 terawattimmar.

– Vår plan i Luleå är att bygga en helt ny minimill, produktionsanläggning, och stänga masugnen där och således ta bort i princip alla våra utsläpp i Luleå, vilket motsvarar cirka sju procent av Sveriges totala utsläpp (räknat på 2021 års siffror), tillägger Widell.

Läs även: Nya kraftledningar för gröna satsningar i Norrland redo tidigast 2028

Företagen varnar att fler elsatsningar behövs

H2 Green Steel är ett annat företag som strävar efter att producera fossilfritt i Norrland. Produktionsstarten vid deras anläggning i Boden är planerad till 2025.

Under tisdagen meddelade regeringen att Svenska kraftnät får ett tillskott på 8,4 miljarder kronor för att bygga nya kraftledningar och kraftverksstationer i Norrland.

– För H2 Green Steel är detta en viktig pusselbit i projektet att bygga grönt stål i Boden. Vi behöver få kraft på plats och det kräver infrastruktur, så detta besked är en bra början som lägger grunden, skriver H2 Green Steels kommunikationschef Karin Hallstan till Bulletin.

– Beskedet i dag gäller vad vi förstår de förstärkningar av elnätet som Svenska Kraftnät kommunicerat tidigare. Vi oss förväntar oss fler besked om elsatsningar och att industriprojekt med avgörande betydelse för klimatmålen ska prioriteras […] Vi har varit tydliga med att det dels behövs nya besked om satsningar på elinfrastruktur och kapacitet och snabba tillståndsprocesser, understryker Widell.

Moderaterna instämmer och menar även att regeringen saknar ett helhetsperspektiv, då det inte räcker att bygga ut elnätet när produktionskapacitet saknas och förmågan att balansera elnätet är otillräcklig.

– För vår del behövs det mer och lite fortare, men där kan vi jobba med flexibiliteten i systemen och prestandastegen, både när det gäller hur tidigt kraften kan komma till vår site i Boden och hur mycket, påpekar Hallstan.

SSAB:s tidigare aviserade mål, att tidigarelägga omställningen till fossilfritt och i princip ta bort koldioxidutsläppen i den egna produktionen till omkring 2030, är därmed i fara. Det är därmed även Sveriges klimatmål: att 2030 års utsläpp bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Det långsiktiga målet är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045.

Läs även: M: Regeringens elnätssatsningar räcker inte på långa vägar

Läs även: Nya kraftledningar för gröna satsningar i Norrland redo tidigast 2028

Läs även: M: Regeringens elnätssatsningar räcker inte på långa vägar

Dorothée Enskog