Arrhenius är jurist och började sitt arbete, med ett sexårigt förordnande, i december. Han har tidigare varit generalsekreterare hos biståndsorganisationen Läkarmissionen och barn- och elevombud vid Skolinspektionen. På regeringens uppdrag har han nyligen utrett nya regler för skolor med konfessionell inriktning. Etableringsstopp för nya religiösa friskolor ingick i januariöverenskommelsen mellan regeringen och Centern och Liberalerna, men Arrhenius är i sin utredning tveksam till detta bland annat på grund av Europakonventionens formuleringar om föräldrars rätt att välja utbildning till sina barn.

Kraftig ökning av anmälningar

Under 2020 fick DO in 3 536 anmälningar, tips och klagomål enligt den preliminära statistik som Bulletin tagit del av. Det var en kraftig ökning med cirka 1 000 jämfört med de fem åren dessförinnan då antalet låg på en ganska jämn nivå. Flest anmälningar, nästan en tredjedel, handlade om etnisk tillhörighet och sedan följde de som ansett sig diskriminerade på grund av funktionsnedsättning, kön och ålder. Oftast var anmälningarna relaterade till arbetslivet eller olika utbildningar.

I november stämde DO Laholms kommun för att en elev med funktionsnedsättning blivit av med sitt stöd trots att elevens behov ansågs oförändrade. I december träffade Viking Line en överenskommelse med DO om att ersätta två romska kvinnor med 50 000 kr för att de nekats att gå ombord på ett av rederiets fartyg.

Flera “handskakningsfall”

De mest uppmärksammade fallen de senaste åren där DO varit inblandad har annars gällt religiösa symboler.

Flera så kallade handskakningsfall – där en man eller en kvinna med hänvisning till sin muslimska tro inte velat ta en person från det motsatta könet i hand – har anmälts och där har utfallen skilt sig åt när olika principer ställts mot varandra. DO har å ena sidan menat att en arbetsgivare i normalfallet inte kan kräva att den anställda ska hälsa på ett visst sätt, men å andra sidan kommit fram till att arbetsgivaren kan begära att den anställda inte ska göra åtskillnad mellan könen.

I november bedömde DO att Skurups kommuns förbud mot muslimska slöjor, som hijab och niqab, i kommunens förskolor och grundskolor inte är förenligt med diskrimineringslagen. Detta skedde alltså strax innan Lars Arrhenius tillträdde sin tjänst.

Hur vet man då när det handlar om diskriminering och inte om något annat, som sämre meriter, dåligt beteende eller försök att skaffa sig egna fördelar?

– Det görs en opartisk bedömning där man tar in uppgifter från de olika parterna, säger Arrhenius. Det är en värdering av den bevisning och de påståenden som finns. Där är jag präglad av att ha jobbat länge som advokat.

Den nuvarande diskrimineringslagen är från 2008 och ska motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Just nu håller en utredning på att se över lagen och i ett delbetänkande, som lämnades i december, föreslås bland annat att DO ska utfärda tydligare föreskrifter för att förebygga diskriminering och att tillsynen i skolorna ska flyttas från DO till Skolinspektionen.

– Man tittar i utredningen också på fler sanktionsmöjligheter utöver vite och ersättning till individen, säger Lars Arrhenius. I dag är det inte så många fall som drivs och prövas i domstol. Om man driver fler fall blir det också viss uppmärksamhet och det kan sätta lite press på arbetsgivare och andra. Det jag kan tycka saknas är möjligheter till ytterligare sanktioner för den som bryter mot reglerna. Vi har ju en vision på DO om ett samhälle fritt från diskriminering och det tror jag att många ställer sig bakom. Men hur når man dit med de resurser man har?

I debatten talas det ofta om strukturell diskriminering. Finns det en sådan i Sverige?

– Det beror lite på vad man lägger i begreppet. Om man menar företeelser på samhällelig eller organisatorisk nivå, som kan leda till att individer diskrimineras, kan man nog prata om en strukturell diskriminering. Jag tänker på personer med funktionsnedsättning som har svårare att komma in på arbetsmarknaden eller barn med funktionsnedsättning som inte får tillgång till den undervisning de har rätt till.

Gäller det även etnicitet och hudfärg?

– Det tror jag att det kan göra. Men man får komma ihåg att när DO utreder enskilda ärenden är det en individuell analys vi gör.

Lagen räknar upp ett antal grupper som inte får diskrimineras. Innebär det att det är tillåtet att diskriminera dem som inte räknas upp?

– Nej, den slutsatsen kan man inte dra. När jag jobbade som barn- och elevombud handlade det om kränkningar som barn kunde utsättas för och där finns ju annan lagstiftning.

Varför skriver man inte bara att all diskriminering är förbjuden?

– Det kan bli svårt att tillämpa en sådan lagstiftning, menar Lars Arrhenius. 

– Nästan alla täcks också in av de uppräknade grupperna. När man säger att man är diskriminerad menar man nog i allmänhet att man är utsatt för något kränkande eller nedsättande, men i den här lagstiftningen är det väldigt tydligt kopplat till vissa grupper.

Varför skyddas religioner, men inte politiska åsikter och andra livsåskådningar?

– Det är nära kopplat till Europakonventionen och regeringsformen, där religionsfriheten är en väldigt stark rättighet. Det är en politisk fråga om man skulle gå in på andra områden också. Det är en svår fråga att svara på.

Religion, och specifikt islam, har blivit ett känsligt ämne och en av Lars Arrhenius företrädare som DO, Katri Linna, hävdade i en artikel på Expressens kultursida 2010 att religion är en ”inneboende egenskap” på samma sätt som de övriga diskrimineringsgrunderna. Många anmälningar är också kopplade till religiösa uppfattningar, som klädsel och krav på könsåtskillnad.

– Man måste se hur det ser ut i det specifika fallet, betonar Lars Arrhenius. När det gällt könsseparerade öppettider i badhus har man slagit fast att grundregeln är att uppdelningen inte är förenlig med diskrimineringslagen, men att lagen innehåller undantag som gör att det i vissa fall kan finnas ett berättigat syfte. Då har det handlat om behovet av simkunnighet som några kanske missat. DO bedömde då att i några fall var det förenligt med lagen. Det är svåra avvägningar när rättigheter vägs mot varandra, men när man gör djupdykningar i domar från Europadomstolen väger religionsfriheten tungt.

Om någon av religiösa skäl vägrar att ta en person av motsatt kön i hand, vem är det då som blir diskriminerad?

– När det ingår i jobbet att ha kontakt med människor blir det en begränsning om man vill utföra sitt arbete utan att hälsa. I ett fall som DO behandlade var det en tolk vars arbetsuppgifter i första hand handlade om att sitta framför en skärm, och där hade det inte lika stor betydelse.

Finns det inte någon principiell hållning med stöd i lagen?

– Här får man se på domarna eller besluten som har tagits. Om de könsseparerade öppettiderna sa man faktiskt att de inte är förenliga med lagen. Det är den principiella utgångspunkten. Sedan finns det undantag som det ibland gör i juridiken.

Det sägs ofta att människor känner sig mer kränkta nuförtiden. Kan det i så fall påverka upplevelsen av att vara diskriminerad?

– Ja, det finns ju en debatt kring lättkränkthet, säger Lars Arrhenius, och jag stötte ofta på detta när jag jobbade med elever i skolan. Då kunde det ibland sägas att jag själv bidrog till att skapa lättkränkta barn. Min bild är att när man vänder sig till en ombudsman är man faktiskt utsatt. Sedan ska man givetvis utreda påståendena, men jag skulle inte vilja säga att vi är ett lättkränkt folk. De här reglerna är viktiga för oss alla för att vi ska kunna leva tillsammans och få samma möjligheter att utvecklas.

Kan man hoppas på att få förmåner genom att framställa sig som diskriminerad?

– Det kan finnas risker med det mesta, men jag tror inte att det är på det sättet. Det ska rätt mycket till innan man gör en anmälan.

Så lagen kan inte utnyttjas för att driva frågor och försöka få sympati för sin sak?

– Man kan inte utesluta någonting, men jag tror inte det. Vi har en skyldighet att pröva ärendena på ett sakligt sätt. De fall som vi driver vidare kan också prövas i domstol. Det är en rättssäkerhetsfråga att få sin sak prövad på ett objektivt sätt.

Hur blir man då av med diskrimineringen i ett samhälle? 

Lars Arrhenius tvekar en stund innan han säger att det är viktigt att analysera var problemet ligger.

– Jag tror att det går att lösa frågan, men då krävs också en medvetenhet om att problemet finns.

Tyder det ökande antalet anmälningar på att vi är på väg åt fel håll?

– Det kan också handla om större medvetenhet. Jag tänker på de här rörelserna på sista tiden, Metoo och Black lives matter, och att de kanske har ökat kunskapen om regelsystemet och möjligheten att anmäla. Men jag tror inte att det nödvändigtvis behöver vara så att diskrimineringen har ökat för att anmälningarna blivit fler.

TEXT: LARS ÅBERG