Tegnell: Tredje våg allt mer sannolik
Fokus
Tegnell: Tredje våg allt mer sannolik
Anders Tegnell, statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten, syns på en skärm under tisdagens myndighetsgemensamma digitala pressträff om läget när det gäller covid-19. Foto: Janerik Henriksson/TT.
Anders Tegnell, statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten, syns på en skärm under tisdagens myndighetsgemensamma digitala pressträff om läget när det gäller covid-19. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Allt mer pekar nu mot att Sverige är på väg in i en tredje pandemivåg. Under tisdagens pressträff svarade statsepidemiolog Anders Tegnell på frågor från Benjamin Kalischer Wellander, läkare och medarbetare på Bulletin.

2 Mar 2021 15:56
Uppdaterad:
3 Mar 2021 08:16

I alla de uppdaterade scenarierna som ni nu har presenterat så ökar smittan mot en tredje våg. Går det inte att redan nu vända utvecklingen?

– Vi har ett scenario till som vi inte har presenterat, som jag inte tog upp idag eftersom det kändes lite passé, men totalt passé är det förstås inte. Lyckas vi nu verkligen hålla oss isär och minska kontakterna väldigt mycket så finns förstås all anledning att tro att den här långsamma ökningen som vi nu ser kan brytas.

Du nämner att Storbritannien har fått ner smittan med de åtgärderna vi har på plats i Sverige. Det finns ju väldigt mycket de har gjort som vi inte har gjort – skolstängningar till exempel?

– Nej, det är ju inte helt lika, jag håller med om det. Intentionerna är desamma, att hålla folk isär så mycket som möjligt. Och det är ungefär samma åtgärder som de har vidtagit vid tidigare ökningar och man ser ungefär samma effekt nu.

Hur ska man förstå att Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson och statsminister Stefan Löfven på förra veckans presskonferens hävdade att smittan ökade i många länder oberoende av åtgärder?

– Den här korrelationen är inte speciellt enkel. Det finns nu ganska många vetenskapliga artiklar åt bägge hållen så att säga, hur mycket de har påverkat och hur mycket slumpmässigheten i bakgrunden påverkar.

– Det är nog så att de här enorma, starka nedstängningarna har en effekt på kort sikt men hur de fungerar på lång sikt, det är kanske där man blir mer tveksam.

Idag rapporteras om ett stort utbrott på en skola i Mönsterås. Enligt data från den engelska folkhälsomyndigheten verkar den brittiska varianten vara mer smittsam i alla åldrar. Kan det betyda att skolorna kan bli mer drivande i spridningen?

– Det är svårt att veta, vi har ju inga sådana signaler än. Jag håller med dig om att det är svårt att säga att det absolut inte är så. Det troliga är att det fortsätter åt det håll som det redan har gått åt, att det framför allt är smittspridning i klassrummen som sker, inte att de tar med sig smittan utanför.

En kvinna på stan blev intervjuad av SVT i förra veckan om varför så få använder munskydd i kollektivtrafiken. Hennes gissning var att det beror på att Folkhälsomyndigheten länge har sagt att det egentligen inte fungerar. Kan det ligga något i det?

– Ja, det kan man ju inte förneka. Det finns ju förstås alltid de problemen i kommunikation. Å andra sidan är det ju viktigt att vi kommunicerar den kunskap och vad vi vet om olika åtgärder. Munskydd kan ha en effekt i vissa miljöer om man använder dem rätt, men gör man inte det så är ju effekterna små. Och effekterna överhuvudtaget är små. Det tror jag de flesta nu har landat i. Men det betyder ju inte att det i det här läget inte kan vara en viktig effekt, för nu behöver vi alla stoppande mekanismer vi kan hitta.

TEXT: Sören Billing och Benjamin Kalischer Wellander