Bulletins skribent, ST-läkaren Benjamin Kalischer Wellander, bevakade Folkhälsomyndighetens digitala presskonferens i dag. Där svarade statsepidemiolog Anders Tegnell bland annat på frågan om hur det påverkar allmänheten att justitieministern och statsministern bröt mot corona-rekommendationerna. Redaktionen publicerar här Bulletins egna frågor och svar.
Nu när det har uppdagats att både statsministern och justitieministern har brutit mot rekommendationerna, finns det risk att vanligt folk tar detta till intäkt för att bete sig oförsiktigt? Eller kan det bli så att uppmärksamheten kring incidenten får människor att tänka till en extra gång? Om det finns några negativa konsekvenser – har ni några strategier som kan parera?
– Nej egentligen inte. Jag tror inte att den här typen av incidenter påverkar så mycket men jag vet inte. Det här är inte riktigt mitt område men kanske en fråga att ställa till någon specialist på den typen av arbete, sade Tegnell vid presskonferensen.
Det nationella reproduktionstalet låg på över ett den 20 december. Om det skulle visa sig att det fortfarande ligger över ett efter jul- och nyårshelgerna, vad innebär det för den fortsatta strategin? Kan man tänka sig att stänga grundskolor och förskolor eftersom rapporten visar att 40 procent av de identifierade utbrotten sker på dessa platser? En ny studie i tidskriften Science skattar skolstängningar som betydelsefulla för att hålla reproduktionstalet nere.
– Science-tidskriften pekar framförallt på att stänga universitet och gymnasier. Den påpekade att den hade för dåliga data för att säga något om grundskolor. Om det är samma artikel vi pratar om. Nej, vår ambition är att se till att grundskolorna kan fortsätta vara öppna. Vår fortsatta grundbedömning är att det ställer till mycket mer skada än nytta att stänga grundskolorna. Påverkan på smittspridningen är förmodligen väldigt marginell. Men den negativa påverkan på barnen, att inte kunna gå till skolan, är väldigt stor. Vi tycker att det är viktigt att man kan fortsätta hålla skolorna öppna.
Den danska studien DANMASK-19 var designad för att kunna statistiskt säkerställa 50 procents minskad risk för att bli smittad, och studerade överhuvudtaget inte om man smittar andra mindre med munskydd. Eftersom den uppmätta riskminskningen var 15–20 procent blev den inte statistiskt signifikant. Varför tycker du att man ska ta sådana resultat till intäkt för att munskydd inte fungerar?
– Det är förmodligen den bästa studie som gjorts på området. Det finns artiklar som hävdar att man har effekt på 40–70 procent gällande munskydd. Jag tycker att det är en studie som är värd att nämna, precis som man kan nämna andra studier som är betydligt sämre än den danska studien. Till exempel finns denna om två frisörer i USA, som bevis på att munskydd fungerar. Det är mer en fallstudie än bevis. Munskydden har det problemet att det saknas studier. Den danska var den bästa till sitt upplägg, och många forskare har pekat på den som den bästa studien.
INTERVJU: BENJAMIN KALISCHER WELLANDER
Krönikör på Bulletin och ST-läkare i internmedicin
