Det var för ungefär en vecka sedan som allmänläkaren Magnus Isacson, också ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, fick sin debattartikel ”Därför slutar jag på Tensta vårdcentral” publicerad i Expressen. Anledningen till att han väljer att avsluta sin tjänst är att han inte längre kan stå för den vård som erbjuds på arbetsplatsen – en vård som han anser vara bristfällig. 

I ett och ett halvt år hann Magnus Isacson jobba på Tensta vårdcentral i Stockholm. För Bulletin berättar han att han sökte sig dit just för att se hur det är att arbeta i ett så kallat socioekonomiskt utsatt område. 

– Jag ville jobba där eftersom jag hoppades på att göra skillnad. Men den ständiga känslan av att inte räcka till för patienterna har nu blivit för mycket, säger han. 

Grunden till de flesta av problemen på Tensta vårdcentral handlar, enligt Magnus Isacson, om bristfällig bemanning. Magnus Isacson säger att det gick en allmänläkare på 2 600 invånare i Tensta år 2019. I dag beräknar han att siffran är ungefär densamma. I Vasastan, där han tidigare har arbetat, gick det år 2019 en allmänläkare på 1 900 invånare.

“Det är inte alltid det behövs tolk men det kan ta längre tid att förklara olika saker när personen inte har svenska som förstaspråk.”

I slutet av februari kommer Magnus Isacson att börja sitt nya jobb på Ekerö vårdcentral. För honom är det dock viktigt att lyfta fram problemen inom primärvården i utsatta områden. Fokus i debatten brukar annars handla om brister inom skola och polisväsende, menar han. 

– Jag tycker att debatten om vården i de utsatta områdena har kommit i skymundan, säger han. 

Otillräckliga språkkunskaper

År 2018 visade en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att var femte läkare inom primärvården är vikarie eller hyrläkare. Ända sedan 2008 har specialister inom allmänmedicin minskat som andel av antalet specialistläkare. Dessutom är bemanningen som mest bristfällig på glesbygden, medan vårdcentralerna i större regioner som Stockholm klarar sig betydligt bättre. 

Det som gör vårdcentraler som den i Tensta särskilt svåra och arbetet särskilt tidskrävande, menar Magnus Isacson, är kombinationen av språkbrister och ett patientunderlag som i regel har ett större vårdbehov. 

– På grund av olika faktorer så tar det längre tid med patienterna här. Vissa har exempelvis inte mobilt Bank ID, andra har språksvårigheter, säger han.

Många av Magnus Isacsons patienter kommer sällan i kontakt med personer som har svenska som modersmål.

– Det är inte alltid det behövs tolk men det kan ta längre tid att förklara olika saker när personen inte har svenska som förstaspråk, berättar han.

Hur stor andel av patienterna behöver tolk?

– Det är svårt att säga exakt. Uppskattningsvis runt 30 procent. Men det är bara en gissning.

Konsekvenserna av att inte förstå svenska tillräckligt väl kan vara förödande för patienterna, säger Magnus Isacson. Det kan vara svårare för dem att exempelvis ta till sig råd om hälsotillstånd eller ordinationer. 

– Jag måste verkligen försäkra mig om att de har förstått. Det kan handla om en ny medicin där de måste ta prover efter en viss tid eller följa upp någonting. Om de tar för mycket eller för lite av den medicinen kan det vara farligt för hälsan. Därför kan jag inte bara anta att patienten har förstått. Jag måste verkligen veta det, säger han.

Hur gör du det? 

– Det vanligaste är att be dem repetera vad jag har sagt. Det gäller inte bara Tensta utan det är allmänvett när man jobbar inom sjukvården. Det är samma med till exempel äldre patienter i stan. Det är bara det att andelen med det behovet är mycket större i Tensta.  

Sjukare patienter i Tensta

Magnus Isacson berättar att det finns flera mätinstrument som identifierar risk för ohälsa. Ett av dem är Care Need Index (CNI), som analyserar olika socioekonomiska parametrar hos befolkningen inom ett visst vårdområde. En annan är Adjusted Clinical Groups (ACG), som används till att fördela sjukvårdsresurser utifrån diagnoser och förväntat vårdbehov.

– Patienterna är mycket sjukare i Tensta än i centrala Stockholm. De har inte bara fler diagnoser utan de är också sjukare i sina diagnoser. Om man tar diabetes som exempel har de ofta mycket sämre värden och fler komplikationer, säger Magnus Isacson.

"Jag har aldrig känt mig otrygg i Tensta. Dagtid känns det inte som att det är farligt. Däremot kvällstid."

Utifrån ovan nämnda mätvärden bör vårdcentraler som den i Tensta få en högre ekonomisk ersättning. Det får de också, säger Magnus Isacson, men tillägger att det inte motsvarar de riktiga behoven.

– Tanken är att ju fler diagnoser man har desto mer ska man få i ersättning. Problemet är att om jag som läkare har ont om tid kommer jag inte att prioritera att sätta en massa diagnoser på patienterna. Jag kommer i stället att prioritera att det blir så bra vård som möjligt. Och eftersom jag inte har tid att ställa lika många diagnoser får inte vårdcentralen lika mycket i ersättning, säger han.

Så i praktiken får inte Tensta vårdcentral rätt summa pengar?

– Jag tror att det finns en stor risk för det. Min och Svensk förening för allmänmedicins åsikt är att man måste komma bort lite från det här, för det är en typ av detaljstyrning, även om det är välmenande.  

”Svårt att attrahera läkare”

I sin debattartikel i Expressen nämner Magnus Isacson att Polisen en dag undersökte skotthål i dörren in till Tensta vårdcentral, efter att det hade uppstått en skjutning i området kvällen innan. Trots detta säger han att han känner sig trygg i området.

Kan läkarbristen på Tensta vårdcentral bero på att många känner att det är otryggt att jobba där?

– Jag har aldrig känt mig otrygg i Tensta. Dagtid känns det inte som att det är farligt. Däremot kvällstid. Det sker skjutningar i Tensta, det hör man av patienterna också.

Vad tror du annars att läkarbristen beror på?

– Med den här underfinansieringen som finns, i primärvården som helhet men i socioekonomiskt utsatta områden i synnerhet, blir det svårt att attrahera läkare hit. Det finns många eldsjälar – läkare och sjuksköterskor – som vill göra skillnad och dras till de här områdena. Men när man efter ett tag märker att man inte har bra förutsättningar så är det en del, bland andra jag, som känner att de inte vill fortsätta längre, säger Magnus Isacson.

”Jag har också träffat många som jobbar inom vården som säger att det är svårt att rekrytera på grund av den sociala utsattheten.”

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd på Region Stockholm, håller med Magnus Isacson om att hälsan är ojämlik mellan olika delar av Sverige och Stockholm. Hon säger att regionen av den anledningen ska genomföra förändringar som särskilt kommer att stödja segregerade områden.

– Vi vet att det är tufft med hälsan i Tensta, Rinkeby och på Järvafältet. Dessa områden är också svåra att bemanna. Men nu i februari kommer det att träda i kraft förändringar som kommer att styra om resurserna bättre, utifrån hur hälsan ser ut. 

”Känner att det inte är tryggt”

I dag baseras ersättningsmodellen dels på hur många som är listade på en vårdcentral, vilket står för ungefär 60 procent av ersättningen, dels på en rörlig ersättning för antal besök vårdcentralen har, berättar Anna Starbrink. Framöver kommer den fasta ersättningen att få en större betydelse.

– Sedan har vi också ersättningsmodellerna CNI och ACG som riktas lite olika beroende på hur klientunderlaget ser ut. Båda dessa kommer att spela en större roll framöver. Det gör att det riktas mer pengar till de vårdcentraler vars patienter har sämre hälsa, säger Anna Starbrink.

ACG baseras på diagnoser. Magnus Isacson säger att han som läkare i Tensta inte hinner ställa alla diagnoser och att vårdcentralen riskerar att inte få den ersättning den behöver. Vad säger du om det?

– Ja, men så enkelt funkar inte systemet. Det är mer komplext. Det handlar också om vilka diagnoser en patient har i hela sjukvårdssystemet, som specialistvård och sjukhus. Erfarenhetsmässigt vet vi, från de regioner som har använt systemet mer än vad vi har, att det har en bra träffsäkerhet, särskilt för att fånga upp personer med kroniska sjukdomar. 

Vad gör Region Stockholm i dag för att locka allmänläkare till områden som Tensta?

– Att ställa om ersättningsmodellen tror jag påverkar arbetssituationen rätt mycket. Sedan behöver vi fler läkare totalt sett inom primärvården. För att göra yrket mer attraktivt är det viktigt med bra förutsättningar för forskning och utveckling. Därför har vi utvecklat de akademiska insatserna inom primärvården, som också betyder mycket.

Anna Starbrink säger dock att frågan om ekonomisk ersättning inte är den enda anledningen till att det är svårt att locka allmänläkare till områden som Tensta.

– Jag har också träffat många som jobbar inom vården som säger att det är svårt att rekrytera på grund av den sociala utsattheten. Det är svårt att jobba i områden där man inte känner att det är tryggt. Den frågan måste vi jobba med i hälso- och sjukvården men också samhället i stort. 

TEXT: Ana Cristina Hernández