Spionage har varit ett högaktuellt ämne i Sverige i veckan, dels med Säkerhetspolisens gripande av ett ryskt par i tisdags misstänkta för spioneri, dels för starten av bröderna Kias rättegång i veckan som också står åtalade för spionage.

Mannen och kvinnan som greps under tisdagen är ett ryskt par runt 60-årsåldern som bodde i en lugn villaförort i Storstockholm. Paret drev företag inom import och export innan de greps för spioneri.

Peyman Kia och Payam Kia vars rättegång började under fredagen är två bröder som anklagas för spioneri. Peyman Kia har bland annat varit anställd vid Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. När han greps jobbade Peyman Kia i ledningsstaben vid Livsmedelsverket och var även myndighetens säkerhetsskyddschef. Payam skulle påbörja polisutbildning vid gripandet.

Personerna i bägge fallen är misstänkta för att ha spionerat i ungefär tio års tid och åt samma aktör, Ryssland. Bulletin har intervjuat Magnus Ranstorp, terror- och extremismforskare vid Försvarshögskolan, rörande det ökade spionaget mot Sverige:

– Hotet mot Sverige är stort, det har alltid varit det. Sverige tillsammans med Finland är väldigt duktiga på kontraspionage. Det kanske man inte tycker då någon lyckats infiltrera systemet, men sånt händer ibland. Det sker betydligt färre gånger än vad det sker i andra närliggande länder.

Ranstorp menar att spioneri är ett hot som ständigt finns och det riktas mot alla länder, inte bara Sverige. Däremot blir vi och andra närliggande länder till Ryssland mer sårbara på grund av vår geografiska närhet.

Bröderna Kia

Rörande rättegången mot Peyman Kia och Payam Kia säger Ranstorp att det är en viktig upptäckt, men att det har skapat stora skador då bröderna lyckats röja identiteten på personal och arbetsmetoder:

– Peyman har positionerat sig i staten, i Säkerhetspolisen, där finns mycket sekretess. Han har begärt ut information om personal både på Säpo och Must. Han röjer identiteter på dem som jobbar där och han har även fått tillgång till hur de jobbar, bland annat hur de jobbar med kontraspionage.

Ranstorp menar vidare att Kia fått tillgång till bland annat identiteter på personal, arbetsmetoder och vad Säkerhetspolisen och Must har i målsikte, vem man fokuserar på. Han menar även att de i sin tur har haft koll på honom och hans lillebror Payam före arresteringen. De har jobbat långsiktigt med fallet.

Det innebär att den svenska underrättelsetjänsten själva under en tid har samlat bevis mot bröderna. De har även observerat dem och det har varit ett omfattande insamlingsarbete, men även genom att föra in falsk information för att se hur bröderna för denna information vidare och till vilka. Ranstorp kallar det ett “sofistikerat arbete”.

– Det handlar om att ta reda på vilka hans kopplingar är i Sverige och vilka som är hans kontakter. Kartlägga hans kontaktnät. Brödernas spionage mot den svenska staten har varit skadligt, men de har också gett pussebitar för kontraspionge, säger Ranstorp.

– Målet kan ha varit att kartlägga den svenska underrättelsetjänsten. För att sedan underlätta för sina egna spioner, så att de kan jobba ostört. Det var en jätteviktig räddning av den svenska underrättelsetjänsten att hitta bröderna.

Ranstorp menar att den svenska underättelsetjänsten har samlat på sig tillräckligt för att sedan gå ut med att gripa dem. Det innebär att de med stor sannolikhet kommer att fällas efter den åtta dagar långa rättegången som startade under fredagen.

Fler fall

Under tisdagen denna vecka greps även ett äldre ryskt par som även de misstänks för att ha spionerat för Ryssland. Att agenter lever dubbelliv är väldigt vanligt, det är inget nytt, men det är nytt att det sker i Sverige, säger Ranstorp:

– Det är nytt att det sker i Sverige. Det är många ryssar som bosatt sig i Sverige och det finns alltid risk med det. De försvenskar ofta sina namn eller byter förnamn eller efternamn. De bygger upp och skapar en täckmantel, samtidigt som de jobbar med underrättelse.

– Det försöker komma åt information, teknik, kritisk infrastruktur och förstå hur hela beslutsfattandeprocessen går till. De kan kartlägga olika myndigheter bakvägen, chefer och positioner. Vem fattar beslut, vem lyssnar på vem, allt sånt kartläggs.

Ranstorp menar att detta hot finns konstant. Han menar att det finns flera spioner i Sverige som har kopplingar Ryssland, Kina och Iran som är fientligt inställda till Sverige och finns i Sverige, som vi kanske ännu inte identifierat.

Däremot menar han att mänskligt spioneri blir allt svårare med den tekniska utvecklingen. De blir allt svårare att röra sig mellan länder med falska identiteter och gömma sig. Det innebär inte att de kommer att sluta försöka, men det kommer att bli svårare, säger Ranstorp, men hotet består.

– Hotet mot Sverige är större på grund av att Ryssland för krig mot Ukraina. Hotet aktiveras mer rejält när det är skarpt läge och det är skarpt läge nu med kriget i Ukraina, så då blir Säpo och Must mer offensiva mot vad de tror är ryska spioner och ryska spioner blir också mer offensiva, avslutar Ranstorp.

Det är den utvecklingen som vi idag ser i Sverige, med bland annat upptäckten av det ryska paret och bröderna Kia. Hotet mot Sverige är stort.

Läs även: Livsmedelsverket vill sparka misstänkte spionen Peyman Kia