Jag kommer på mig själv med att stöna högt och bita mig i läppen.

– Många har ont där, säger Saeng, thaimassören som har klättrat upp på min rumpa.

– Du sitter mycket vid datorn.

Elektriska stötar skjuter genom min underarm och får mina fingrar att okontrollerat spela i luften.

– Ja, flämtar jag, men det är förstås lögn. I själva verket ligger jag och skriver. Hemmaarbetet har varit ett ergonomiskt fiasko och nu betalar jag priset. Likt många andra, tänker jag.

Då oron för smitta sjunker skulle efterfrågan på massage kunna explodera – men istället verkar branschen ha solkats ner ytterligare under pandemin. Bedömare menar att sexhandeln på thaimassagesalonger har ökat, men även seriösa massörer har blivit alltmer utsatta. Saeng, som egentligen heter något annat, pressades på pengar av sin arbetsgivare, samtidigt som fler kunder tjatade om att få sex.

– Varje dag kom de in och tog av sina byxor. Jag sade alltid nej. Men andra kände att de tvingades in i prostitution.

”I Ryssland var det mer välordnat än i Sverige”

Några dagar innan det smärtsamma mötet med Saengs nypor träffas vi i den lilla lägenhet i en Stockholmsförort som hon delar med två andra thailändare. Möblerna är få. I en korg på köksbordet samsas bearnaisesås, tom yum-pulver och en burk chokladkräm.

– Jag gillar Sverige, säger hon.

– Det finns frihet och möjligheter här. Och så har ni inte lika mycket föroreningar och kemikalier i maten. Det gör att massage är mer hälsosamt för er.

Likt många andra massörer i Thailand kommer Saeng från Isaan, en lantlig provins angränsande Laos och Kambodja. Hon utbildade sig vid hälsoministeriet i Bangkok och tog tillfället i akt då en agentur erbjöd jobb i Ryssland.

De första sju månaderna jobbade jag omkring tolv timmar varje dag, bodde på salongen och fick knappt gå ut ens för att andas. Jag blev utnyttjad som en slav.

– I Ryssland var det mer välordnat än i Sverige. Vi fick betalt för lägenhet, mat, kollektivtrafik och övertid. Men min dotter var liten då, så jag var tvungen att återvända hem.

Ett par år senare lockades hon till Sverige av en bekant. Personen sade att hon behövde hjälp på sin salong, hon ordnade arbetsvisum och betalade alla utgifter. Men väl i Stockholm vände scenariot. Av en lön på 24 900 kronor var Saeng tvungen att ge tillbaka arbetsgivaravgift och semesterersättning, samt betala en kvot så stor att hon ibland var tvungen att ta från sina besparingar.

– De första sju månaderna jobbade jag omkring tolv timmar varje dag, bodde på salongen och fick knappt gå ut ens för att andas. Jag blev utnyttjad som en slav.

Polisen gjorde regelbundna besök, men hon säger att ägaren alltid verkade veta om i förväg när de skulle komma. Personliga tillhörigheter låstes in i en elcentral, illegala arbetare smet ut bakvägen och stod och tryckte i ett trapphus, medan de andra blev tillsagda vad de fick och inte fick säga.

– Jag blev alltid rädd när polisen kom. Hela situationen fick mig att må illa.

Trycket på sex värre under pandemin

Ett särskilt fokus för polisen är sexhandeln, vilken har skjutit genom taket det senaste årtiondet. Enligt en granskning av magasinet Faktum fanns det 119 thaimassagesalonger år 2009. Idag är de mer än fem gånger så många, och en stor mängd av dem erbjuder sexuella tjänster. Bara i Stockholm bedömer polisen att det finns över 90 sådana salonger.

Att vara ensam på en salong med en man som försöker pressa till sig sex är kränkande och tufft. Risken finns att utsättas för sexualbrott.

Enligt dem som arbetar inom branschen har pandemin förvärrat situationen. Malin Roux Johansson, grundare och verksamhetschef för Realstars, en organisation som arbetar mot prostitution och människohandel, säger att organisationen har haft kontakt med många anställda på thaimassagesalonger där de flesta berättar att deras situation blivit värre, och att de är oroliga.

– Under pandemin har de svenskar som tidigare rest utomlands för att köpa sex tvingats att stanna hemma.

Hennes uppfattning är att många av dem har sökt sig till thaimassagesalonger, där många kvinnor tvingats in i prostitution. Andra salonger kämpar dagligen med att hålla de sexköpande männen borta.

– Att vara ensam på en salong med en man som försöker pressa till sig sex är kränkande och tufft. Risken finns att utsättas för sexualbrott.

Även svenska massörer får sexuella propåer. Men de är långt ifrån lika utsatta som de sydostasiatiska kvinnorna (vilka ibland även kommer från grannländer till Thailand). Lönen är en anledning. Enligt Faktum var det endast ett fåtal av 135 salongägare som redovisade ett överskott stort nog att ge vita löner. Den salong som Saeng jobbade för i centrala Stockholm faller också inom det facket.

Varför har inte mer gjorts för att komma åt problemet? Är det för att det är ett kvinnodominerat yrke? För att de är invandrare?

Lars Carlstrand, ordförande för Svensk Massage – en paraplyorganisation för svensk massage – är väl medveten om situationen.

– Vi pratar mycket om det i branschen, att thaimassagesalongernas slavkontrakt påverkar prissättningen, vilket i sin tur drar ner marknadsvärdet för våra tjänster.

Han är förbryllad över att en så till synes grov och utbredd exploatering kan ha pågått i relativ öppenhet under så lång tid.

– Varför har inte mer gjorts för att komma åt problemet, frågar sig Lars Carlstrand.

– Är det för att det är ett kvinnodominerat yrke? För att de är invandrare? Det finns ingen som lyfter dessa kvinnors röst.

Tandlös lag mot exploatering

Sedan 2018 finns en lag mot människoexploatering. Den syftar till att straffa dem som använder sig av arbetskraft med ”uppenbart orimliga villkor”. Ytterst få har däremot dömts, vilket bland annat har förklarats med att lagen är otydligt formulerad. Den har också en låg straffsats, vilket ger färre verktyg för polisen att bedriva utredning med. Jana De Geer, tillförordnad chef på människohandelssektionen hos polisens regionala utredningsenhet i Stockholm, säger att brottet behöver medvetandegöras mer.

– Det senaste året har debatten väckts kring sexuell exploatering, men den allmänna kunskapen kring människohandelns övriga exploateringsformer är låg.

Mörkertalet är stort för hur många som drabbas. Inte minst eftersom de utsatta arbetarna sällan kan det svenska språket eller systemet. Thailändare är idag en av de folkrikaste invandrargrupperna i Sverige. Förra året passerade de till och med norrmän, med sina drygt 44 000 personer, varav drygt 34 000 kvinnor. Men att arbeta på salong kan vara en ensam upplevelse, med liten inblick i samhället runtomkring.

Tanken var att organisera oss och slåss för våra rättigheter. Men till sist kände vi att det var bäst att bita ihop tills vi fått permanent uppehållstillstånd.

Få arbetstagare vill heller uppmärksamma sin situation eftersom de skulle kunna riskera utvisning. Så var det för Saeng och hennes kolleger. Saeng är en av endast en handfull thailändskor som anländer till Sverige varje år på giltigt arbetsvisum för kropps- eller skönhetsvård. Andra hjälps ofta till landet med besöksvisum, en företeelse som blivit långt mer vanlig bland thailändska kvinnor de senaste fem åren. Men alla stod de inför risken att bli utvisade om deras arbetsförhållanden skulle uppdagas.

Tillsammans med sina kolleger tog Saeng upp sin situation med den thailändska ambassaden, och fick där tipset att kontakta facket. Men det kändes för riskabelt.

– Tanken var att organisera oss och slåss för våra rättigheter. Men till sist kände vi att det var bäst att bita ihop tills vi fått permanent uppehållstillstånd.

Ola Palmgren, en utredare på Handelsanställdas förbund som skrivit en rapport om just skönhets- och kroppsbranschen, säger att det är särskilt svårt att nå fram till den här gruppen.

– Vi har testat uppsökande verksamhet och en facklig hjälptelefon, men med varierande framgång. Vi har också drivit påverkansarbete mot politiker för att arbetstagare inte ska riskera att bli av med sina uppehållstillstånd så fort som det uppmärksammas att de blivit utnyttjade.

Reglering av massagebranschen på gång

För att stötta branschen håller Svensk Massage och Kroppsterapeuternas Yrkesförbund på att arbeta fram en speciell validering för thaimassörer. Problemet är inte unikt för dem, utan gäller även svensk massage, säger ordförande Lars Carlstrand.

– Tyvärr är massage en oreglerad marknad som i myndighetssammanhang inte alltid tas på fullt allvar. Men det pågår arbete i Europa om att skapa skyddade yrkestitlar och så vidare.

Kunder kan även bli mer medvetna, anser han.

– Jag skulle ställa mig frågande om man får en timmes massage för sexhundra kronor eller mindre. Då är det någon som är underbetald eller som inte betalar alla avgifter som krävs.

Det finns stor efterfrågan på seriös massage, men problemet är att folk är rädda för att förknippas med den oseriösa varianten.

Magnus Svensson, ägare av en massagesalong med thailändska anställda i Stockholm, säger att han gärna hade organiserat sig och tagit mer betalt.

– Men du kan inte betala anställda för varje timme de sitter och väntar på kunder som det ser ut idag.

Utmaningen är tillräckligt stor som det är, säger han. Det tog honom och delägarna sex månader att övertyga en hyresvärd om att hyra dem en lokal.

– Då de fick höra att vi ville starta en massagesalong fanns det plötsligt inget ledigt att hyra.

Idag pryds fasaden av stora fönster, inga thailändska flaggor, och en skylt på dörren om att sexköpare inte är välkomna.

– Det gäller att tydligt ta ställning mot den allmänna bilden av thaimassage. Vi vill skylta med ljus och transparens. Det finns stor efterfrågan på seriös massage, men problemet är att folk är rädda för att förknippas med den oseriösa varianten.

Under våren kände sig Saeng trygg nog att lämna sin arbetsplats. Hennes förre arbetsgivare krävde henne på 60 000 kronor – en skuld hon anklagades ha dragit på sig genom att inte ha haft fler kunder under pandemin – men Saeng vägrade och gick.

– Om jag vetat att det skulle bli så här dåligt hade jag aldrig kommit till Sverige. Det var den mest prövande tiden i mitt liv.

Hon spricker upp i ett leende.

– Nu är jag fri och lycklig.

Men så återvänder allvaret.

– Jag vill uppmana alla salongsägare att sluta dra ordet thaimassage i smutsen när det de gör egentligen är dold bordellverksamhet. Så kan vi massörer fortsätta vårt jobb med att hjälpa människor med verkliga problem.

TEXT: Per Liljas

(Bulletin har upprepade gånger sökt Saengs tidigare arbetsgivare för att höra hennes sida av historien, men trots mejl, telefonsamtal och fysiska besök har vi inte fått något gensvar.)