Teatersällskapet ”Bland Drakar och Dragqueens” har enligt SVT gjort över 100 polisanmälningar mot hatkommentarer på sociala medier. I minst tio fall har åtal väckts – och i nio av dem har personer dömts för hets mot folkgrupp.

Men domstolarna är inte eniga om var gränsen går. Bulletin har granskat tre domar som visar på de stora skillnaderna: två som dömde och en som friade helt.

Skellefteå dömde för ”perverst och ont”

I Skellefteå dömdes en 67-årig kvinna till villkorlig dom och 40 dagsböter efter att ha skrivit på teatersällskapets Facebooksida att verksamheten är något perverst och ont.

I sitt fullständiga inlägg skrev kvinnan: ”Varför vill du förvirra barnen och så in en massa skitkonstiga funderingar i deras huvuden. Visst ska barn va barn och slippa tänka på vuxensaker redan nu! Låt barnen vara ifred. De är verkligen inte någon god gärning ni gör utan pervers och ond!!!”

I polisförhör förklarade kvinnan att hon är kristen och att homosexualitet är en synd i guds ögon. Hon menade att barn ska få vara barn och inte påverkas av sexualiserade inslag. Kvinnan berättade att hon varit på en föreställning på det lokala biblioteket och sett en man uppträda som kvinna, men att hon inte pratat med honom eftersom hon tyckte synd om honom.

Tingsrätten ansåg att kommentaren uttryckte missaktning mot personer med könsöverskridande identitet eller uttryck och att kvinnan måste ha förstått att hennes kommentar skulle läsas av ett stort antal personer. En av nämndemännen, socialdemokraten Lars Anders Burman, var dock skiljaktig. Han menade att syftet med kommentaren varit att få till stånd en diskussion.

Gävle fällde för ”äckligt”

I Gävle dömdes en 72-årig man för hets mot folkgrupp efter att ha kommenterat att dragshower för barn är äckligt. Hans fullständiga kommentar löd:

”Fy fan vad äckligt! Dessa med avvikande sexualitet ska påverka barn i tidig ålder att tycka att deras abnorma beteende ska vara normalt. Fy fan.”

Mannen berättade i polisförhör att han skrivit kommentaren i affekt när ett inlägg om teatersällskapet dykt upp i hans Facebookflöde. Han förklarade att han inte uttryckt att någon är äcklig, utan att han tyckte att själva grejen var äcklig – att man indoktrinerar barnen.

Mannen tillade att han inte brukar kommentera saker på internet och att han inte har några speciella åsikter om dragqueens. Han hävdade att han inte hade för avsikt att uttrycka något brottsligt.

Tingsrätten konstaterade att kommentaren gick klart utöver vad som kan anses utgöra saklig kritik och att den uttryckte missaktning för personer med könsöverskridande uttryck. Domstolen menade att mannen rimligen måste ha insett detta, liksom att hans kommentar skulle kunna läsas av ett stort antal personer.

Mannens advokat Hanna Hedlund påpekade till Bulletin att det finns både fällande och friande domar i liknande fall, och att det saknas vägledande praxis från högre instans.

”Dragqueens inte skyddade”

I Växjö tingsrätt gick det annorlunda. Där friades en 42-årig man som kommenterat att teatersällskapet trycker sinnessjuka perversiteter på barn. Hans kommentar löd: ”Men för fan! Sluta trycka sinnessjuka perversiteter på våra barn!”

Mannen hävdade i förhör att hans konto blivit hackat och att han inte skrivit kommentaren. Tingsrätten fann dock att det var han som skrivit den, eftersom han konstant varit inloggad på kontot och haft tillgång till det genom sin telefon.

Trots att domstolen slog fast att mannen ljugit om hackandet, friades han ändå. Anledningen var att domstolen inte kunde fastställa vad kommentaren egentligen syftade på. Tingsrätten konstaterade att kommentaren som sådan inte uttrycker missaktning för någon grupp, utan snarare tar sikte på det som uttryckts vid sagostunden eller i P4 Kronobergs intervju.

Eftersom det saknades utredning om vad som förmedlats vid sagostunden kunde domstolen inte bevisa att mannen uttryckt missaktning om en grupp personer med anspelning på könsöverskridande identitet.

Men Växjö tingsrätt gick längre än så i sitt resonemang. Domstolen slog fast att dragqueens inte per definition är en skyddad grupp enligt lagen om hets mot folkgrupp. Enligt tingsrätten handlar det om personer som imiterar det motsatta könet endast i syfte att underhålla andra – alltså teater och skådespeleri.

Tingsrätten ansåg att det vore orimligt att ge skydd åt personer som bara imiterar det andra könet för att roa andra. Domstolen påpekade även att det inte finns några klädkoder för hur artister ska vara klädda när de uppträder.

Domstolen tillade att dragqueens inte automatiskt ska ses som transpersoner och därför inte nödvändigtvis omfattas av lagens skydd.

”Gränsen behöver dras”

Advokat Monique Wadsted kommenterar de olika utgångarna.

– Det är intressant att det finns domstolar som har friat och domstolar som har fällt. Högsta domstolen skulle behöva pröva var gränsen går mellan vad som är ett konstnärligt, artistiskt uttryck och vad som är ett uttryck för en skyddad minoritet, säger hon till Bulletin.

Domarna kan överklagas till hovrätt, där det krävs prövningstillstånd för att målen ska tas upp.

Bulletin har sökt teatersällskapet ”Bland drakar och dragqueens” och föreningen Drakkultur för kommentar, men de har inte återkommit.