Tio år efter Köln tonas övergreppen ännu ner

Över tusen kvinnor utsattes för sexuella övergrepp och våldtäkter i tyska storstäder under nyårsnatten 2015–2016. Händelserna, med centrum i Köln, kom att prägla både de drabbade kvinnornas liv och den tyska debatten om flyktingmottagandet.

I Köln registrerades omkring 1 300 drabbade personer, främst kvinnor. Av dessa ska cirka 600 kvinnor ha utsatts för sexuella övergrepp och 28 för våldtäkt. Nationellt rapporteras mer än 1 200 kvinnor ha utsatts samma natt. Trots uppgifter om över tusen gärningsmän har enligt Breitbart News bara 39 personer dömts, varav endast två för sexualbrott. En 18-årig kvinna uppges ha gjort abort efter att ha blivit gravid efter en gruppvåldtäkt vid Domkyrkan och Centralstationen.

Ny tolkning från polisforskare

Ögonvittnen och senare polisutredningar beskrev gärningsmännen som övervägande män med nordafrikanskt ursprung, främst från Marocko och Algeriet. Skandalen förstärktes av dåvarande förbundskanslern Angela Merkels flyktingpolitik, som hade fört många av männen till Tyskland bara månader före nyårsnatten, samt av allvarliga brister i polisens agerande.

Reservstyrkor som fanns i närheten skickades hem samtidigt som ordinarie polis hade svårt att kontrollera kaoset kring Kölns domkyrkoplats. Morgonen därpå publicerade polisen ett positivt pressmeddelande om en lugn och fridfull nyårsnatt. Den tyska public service-kanalen WDR uppger att dåvarande inrikesministern Thomas de Maizière senare beskrev händelserna som en vändpunkt i Tysklands flyktingdebatt, vilket banade väg för framgångar för det migrationskritiska partiet AfD och hårdare krav i migrationspolitiken.

Den Hamburgbaserade polisforskaren Rafael Behr, tidigare professor vid polisskolan i Hamburg, använder nu tioårsdagen till att presentera en annan tolkning, rapporterar tidningen Die Welt och radiokanalen WDR5. Han hävdar att gärningsmännens arabiska eller nordafrikanska ursprung ur kriminologisk synvinkel inte är en avgörande faktor, utan beskriver i stället det som en radikal, rotlös maskulinitet. Den tyska polisförkortningen NAFRI (North African Repeat Offender) avfärdar han som missvisande och menar att motivet bör förstås utifrån maskulinitet, inte nationalitet.

Enligt Behr hade många av männen levt under existentiell oro och förts till ett samhälle där de varken fick göra mycket eller hade utsikter att få stanna. Han menar att något ”kompenserades” den natten och att våldet utlöstes explosionsartat, men beskriver skeendet som i huvudsak spontant snarare än strategiskt planerat. Kritiken mot polisens passivitet uppges ha skakat kåren djupt, men Behr anser att den efterföljande självkritiken gjort det möjligt för polisen att ifrågasätta och överge vissa stereotyper.

Kvinnogrupper larmar om följderna

Under nyårsnatten i år hölls enligt lokaltidningen Kölner Stadt-Anzeiger en ljusmanifestation på torget mellan Kölns domkyrka och centralstation. Bakom manifestationen står gruppen Frauenheldinnen, som anklagar polisen för att ha varit överväldigad och menar att betydelsen av nyårsövergreppen har tonats ned.

I ett uttalande hävdar gruppen att följderna av misslyckad migrations- och integrationspolitik sedan länge drabbar kvinnor särskilt hårt, genom våld i offentliga miljöer, slutna parallellsamhällen, stora koncentrationer av unga män och en öppet visad avvisning av centrala demokratiska värden och kvinnors rättigheter i Europa. Kölnövergreppen beskrivs som en varningssignal för denna utveckling, och gruppen avfärdar förklaringar som alkohol, trauma eller kulturella missförstånd. I stället talar de om en uttalad föraktfullhet mot västerländsk civilisation, där europeiska kvinnor ses som legitimt byte.

Frauenheldinnen har formulerat elva krav på den tyska staten. De kräver bland annat att statens konstitutionella skyldighet att skydda kvinnors och flickors liv och frihet slås fast som överordnad alla hänsyn till migration, integration, uppehållstillstånd och hänsyn till gärningsmän. De vill också att våldsamma och sexualbrottsdömda migranter ska kunna fråntas medborgarskap och utvisas samt att välfinansierade organisationer som, enligt dem, bagatelliserar eller döljer våld mot kvinnor ska bli av med offentliga medel. Om staten inte lever upp till detta urholkas rättsstatens legitimitet, varnar gruppen.

En seglivad fråga efter nyårsnatten 2015–2016 är om liknande händelser kan upprepas. I samband med Kölnövergreppen diskuterades fenomenet taharrush gamea, som enligt den italienska tidningen Il Giornale av åklagare i Milano beskrivs som ett slags islamiskt ritualiserat ”collective sexual harassment in crowds” där ”insolent women, guilty of showing up in public” pekas ut som mål. Amnesty International har tidigare rapporterat om liknande massövergrepp mot kvinnor vid demonstrationer kring Tahrirtorget i Kairo.

Breitbart News hänvisar till att begreppet taharrush återkommit i europeiska utredningar. På nyårsafton 2022 ska nio unga kvinnor ha utsatts för gruppattacker på Milanos Piazza del Duomo. Inför årsskiftet 2024–2025 rapporterade italienska medier om nya övergrepp mot kvinnor på samma plats, där grupper av män med nordafrikanskt ursprung misstänks ha omringat och ofredat festfirare. Il Giornale beskriver hur en av de drabbade kvinnorna berättar att hon och väninnorna stod inträngda i folkmassan, höll varandra i händerna och utsattes för beröringar både utanpå och under kläderna under flera minuter. Åklagare i Milano misstänker, enligt tidningen, att attackerna kan ha varit en kopia av övergreppen två år tidigare.