Facebook noscript imageTörnvall & Hedin: När får vi en svensk Elon Musk?
Krönikörer
Törnvall & Hedin: När får vi en svensk Elon Musk?
Elon Musk. Är detta framtiden? FOTO: Robyn Beck / TT
Elon Musk. Är detta framtiden? FOTO: Robyn Beck / TT

Det som sker i USA brukar därefter ske i Sverige. Trumpadministrationen tar in Elon Musk för att skära i byråkratin. Kan vi göra detsamma i Sverige? Detta undrar Björn Törnvall och Karl Hedin.

Donald Trump vann valet i USA, eller rättare sagt så säkrade hans parti Republikanerna betydligt fler än de 270 elektorsröster som krävdes för att Trump skulle få återkomma till Vita huset som USA:s 47 president. Republikanerna säkrade dessutom makten i både senaten och representanthuset. Något som på gott och ont gör den nya regeringen rejält handlingskraftig.

Inför maktskiftet den 20 januari 2025 är Donald Trump nu igång med att forma sin regering och anställa sina närmaste rådgivare. Några namn har varit överraskande. Kanske mest ändå Elon Musk, den 53-årige sydafrikanske/kanadensiske/amerikanske superentreprenören och multimiljardären, som Wikipedia beskriver på följande sätt:

”Han är VD och CTO för SpaceX, VD och produktarkitekt på Tesla Motors, CTO för Twitter samt VD för Neuralink. Han är grundare av SpaceX, Neuralink och The Boring Company samt en av grundarna till OpenAI och Zip2. Han var en av medgrundarna till företaget X.com, som senare slogs samman med Confinity och blev Paypal. Musk är en av de rikaste människorna i världen.”

Donald Trump ska låta Elon Musk leda ett nytt råd med syfte att effektivisera statsapparaten i USA. ”Detta kommer att skicka chockvågor genom systemet”, meddelar Musk, som förväntas gå hårt fram mot onödiga kostnader och hindrande regler inom Förenta staternas federala myndigheter.

Hans agerande efter köpet av den sociala diskussions- och medieplattformen Twitter (numera omdöpt till X) där han snabbt och drastiskt minskade antalet anställda, väcker nu berättigad oro bland de statsanställda i USA.

Sverige brukar med en viss fördröjning importera alla företeelser från USA, nyttiga så väl som onyttiga. Det betyder att Trumps handlande sannolikt kommer att påverka utvecklingen i vårt starkt exportberoende lilla land.

I första hand kommer troligen Trumps tullhöjningar att innebära ekonomiska påfrestningar för vår export. USA är vår tredje största handelspartner, efter Tyskland och Norge. Förmodligen är Trumps hot om höjda tullar bara en förberedelse för kommande förhandlingar. De svenska exportföretagen som inte är etablerade med egen produktion i USA måste nog ändå räkna med att deras försäljning till USA kan påverkas negativt framöver.

Sverige har förändrats kraftigt under 2000-talet. Vi har mycket snabbt ökat vår folkmängd, till över 10,5 miljoner vid utgången av år 2023. Denna ökning beror delvis på att det har fötts fler än det har dött, men framför allt beror den på att fler har invandrat än utvandrat. Vår så kallade befolkningspyramid, som helst skulle se ut just som en pyramid, ser tyvärr mera ut som ett hotande oväder vid horisonten

”Pyramiden” är särskilt bred på mitten vid åldersgruppen 30–34 år, eftersom många i vår befolkning tillhör just denna åldersgrupp. Det beror dels på att det föddes många barn i början av 1990-talet. En del beror också på att en stor andel av de som har invandrat tillhör denna åldersgrupp. Den stora invandringen har – trots alla politiskt korrekta påståenden om motsatsen – inneburit och kommer att under överskådlig tid innebära mycket stora påfrestningar på Sveriges ekonomi.

Det växande bidragssamhället med alla dess ekonomiska rättigheter (som låter människor som inte bidragit till uppbyggnaden av skyddsnätet ändå få ta del av det för sin försörjning) skapar allt större spänningar i samhället när marginalerna märkbart minskar.

Till detta kommer det sorgliga faktum att ”de nya svenskarna” och deras barn är tydligt överrepresenterade i brottsstatistiken. Detta medverkar till att många människor idag känner sin trygghet allvarligt hotad, samtidigt som det sätter en alltför stor press på de rättsvårdande myndigheternas förmåga att klara av sina uppdrag.

Förtroendet för att statsapparaten jobbar för medborgarna och inte för sig själv minskar. Vi är därför på väg in i ett samhälle av ”Vilda västern”-typ.

Det är med sådana tankar kring förlusten av vårt eget tidigare så trygga och ekonomiskt välmående samhälle som vi med stort intresse nu följer utvecklingen i USA och undrar vem eller vilka som kommer att bli ”vår egen Elon Musk”?

Att en sådan kraft verkligen behövs för att rensa i och effektivisera den svenska statsapparaten och städa upp i det på tok för yvigt kostsamma och hårt politiserade bidragssamhället, torde vara helt uppenbart för de flesta av oss.

Björn Törnvall

Författare och debattör i samhälls-, skogs- och energifrågor

Karl Hedin

Företagare, författare och vargdebattör