Miljöpartiets språkrör Per Bolund vill inte se ny kärnkraft i Sverige. Han ställer sig däremot positiv till att låta kärnkraften drivas på egna ekonomiska meriter, vilket innebär att energiproduktionen kan fortsätta med hjälp av utomstående investerare.

– Skulle man vilja göra investeringar i kärnkraften har man den möjligheten, men det finns inte något projekt i hela världen som görs på kommersiell grund när det gäller kärnkraft. All kärnkraft som byggs är subventionerad, i och med att vi är överens om att det ska vi inte ha i Sverige, är vi övertygade om att det inte kommer att byggas någon ny kärnkraft i Sverige, säger Bolund till Göteborgs Posten.

Indirekt innebär detta att kärnkraft utan subventioner blir ogenomförbar.

Språkröret påtalar dock att de reaktorer som redan finns ska drivas vidare tills de inte längre ger någon ekonomisk fördel.

– Däremot kommer de reaktorer som finns drivas vidare tills de är för gamla och inte lönsamma längre, fortsätter Bolund.

Hemligt dokument

Hur siffrorna ser ut för reaktorer som inte längre anses vara ekonomiskt lönsamma är dock oklart. När Ringhals 1 och 2 lades ner 2020, fem år tidigare än planerat, motiverade Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall beslutet med att det fattats på rent ”affärsmässiga grunder” och att det inte fanns ”finansiella eller praktiska förutsättningar att driva dessa reaktorer vidare efter 2020”, enligt Dagens Nyheter.

En syn som även dåvarande energi- och digitaliseringsminister, Anders Ygeman (S), delade.

Men enligt en intern utredning från Vattenkraft, daterad 2016 och som senare hemligstämplades, skulle Ringhals 1 kunna hållas i drift till och med 2036 med hjälp av ”låga investeringar”, enligt Dagens Industri.

”Investeringsbehovet bedöms som mycket lågt. De åtgärder som förväntas kommer att behöva genomföras oavsett om Ringhals 1 är i drift eller i avställningsdrift, vilket innebär att skillnaden mellan investeringsbehovet för att driva anläggningen i 50 år jämfört med att inte driva anläggningen i 50 år är försumbar”, gick att läsa i Vattenfalls interna dokument.

Enligt Dagens Industri skulle detta ha inneburit intäkter på nästan tre miljarder kronor per reaktor, reaktorer som nu har lagts ner. ”Med realistiska analysförutsättningar går det inte att landa i någon annan slutsats än att fortsatt drift av Ringhals 1 vore en bra affär”, sade en källa till tidningen.

Planerade ny kärnkraft i Ringhals

Strax innan Ringhals 1 och 2 lades ner berättade Mats Ladeborn, dåvarande strategiansvarig för kärnkraft på Vattenfall, för Dagens Industri att det ”absolut inte” var lönsamt att fortsätta driva Ringhals 1 eller 2 vidare.

Men enligt källor ska det sedan 2006 ha funnits långt gångna planer på att ersätta och förnya reaktorerna på Ringhals – ett projekt som dock pausades 2014 i samband med att Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildade regering. Året därpå beslutade statligt ägda Vattenfall att avveckla Ringhals 1 och 2.

Vattenfall höll projektet, vid namn ”Projekt Svea”, om nya reaktorer på Ringhals hemligt fram till sommaren 2012, och skickade sedan in en formell ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, om att få bygga upp till två nya reaktorer. Vattenfall betalade i samband med detta in en avgift på 100 miljoner kronor till myndigheten för att öka tempot i planeringsarbetet för de nya reaktorerna.

”Vattenfall spenderade väldigt mycket pengar och var väldigt, väldigt seriösa med projektet”, berättade en källa för DI.

I mars 2014 informerades även allmänheten om planerna att bygga ny kärnkraft vid Ringhals. På Folkets hus i Varberg hade Vattenfall ett öppet möte, ett samråd, med traktens invånare. Vattenfall ville diskutera möjligheterna att bygga ny kärnkraft när de första reaktorerna skulle börja avvecklas.

Vattenfall tidigare positiva

Då, 2014, räknade Vattenfall med att börja avveckla 2025. Förmodligen skulle avvecklingen inledas med Ringhals, och därför vill man först utreda möjligheterna att bygga ersättningsreaktorer där.

Även Mats Ladeborn, som var ansvarig för kärnkraftsutveckling på Vattenfall, och som 2020 när Ringhals lades ner, ansåg att det inte gick att driva Ringhals vidare med lönsamhet, var tidigare positiv till fortsatt drift.

2014 intervjuades han av SR4 Halland. Han berättade att man först måste titta på krav från strålskyddsmyndigheten, liksom på frågor kring lokalisering och teknik och lönsamheten i projektet, men han trodde då att det skulle vara möjligt att börja bygga nytt om åtta till tio år.

Ladeborn intervjuades också av TT i september samma år. Då sade han att han inte tror att det kommer att stängas några reaktorer under innevarande mandatperiod, 2014–2018. Och han betonade vikten av långsiktighet och stabilitet eftersom kärnkraft handlar om väldigt långsiktiga investeringar.

Läs även: Högervind bland unga har gjort kärnkraften attraktiv på nytt.