Tre uteslutningar ur Advokatsamfundet har skett bara de senaste veckorna. I samtliga fall har uteslutningarna skett genom att advokater har brutit mot det så kallade enrumsprivilegiet, vilket innebär att en person som är häktad med restriktioner alltid har rätt att få tala med en försvarare.

Enrumsprivilegiet skyddas genom den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och är en förutsättning för att en försvarsadvokat ska kunna utföra sitt jobb. Men det bygger även på att systemet inte missbrukas.

Missbrukat privilegium

Men missbruket av privilegiet har de senaste åren ökat och allt fler advokater har kommit att tilldelas disciplinåtgärder. Det strängaste straffet är uteslutning av advokatsamfundet, något som i regel avgörs i Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Men det senaste fallet av uteslutning sticker ut. Det gäller försvarsadvokaten Edip Samuelsson som länge har arbetat som advokat för Ali Khan-klanen i Göteborg. Enligt domen har han gjort sig skyldig till att vidarebefordra information från häktade personer med restriktioner. Uteslutningen avgjordes inte i Advokatsamfundets disciplinnämnd, utan i Högsta Domstolen. Detta efter en överklagan från Justitiekanslern som ansåg att Advokatsamfundets påföljd, en straffavgift på 50 000 kronor, var för mild.

Tuffare för advokater

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Insulander Lindh varnar nu Sveriges advokater för att fler kan komma att uteslutas efter domen, som nu blir vägledande för Advokatsamfundets disciplinnämnd.

”Fönstret att inte bli utesluten krymper med anledning av beslutet. Det blir vägledande för kommande praxis”, sade hon till Expressen efter domen.

Bulletin har talat med advokater om beslutet och om problemet med det växande antalet brott mot enrumsprivilegiet. Mats Bergh är delägare i Advokaterna Bergh & Staaf.

– Högsta domstolens beslut nu blir vägledande för Advokatsamfundet och min uppfattning är att man nu har styrt in på en tuffare attityd. Ett större fokus kommer att läggas av domare och åklagare att bevaka problemet. Det välkomnar jag, säger han.

”Kungen” och ”Prinsen”

I slutet av juni uteslöts även de två advokaterna Ekrem Güngör och Amir Amdouni, som i media även har blivit kallade ”Kungen” och ”Prinsen”, ur Advokatsamfundet. Denna gång genom samfundets egen disciplinnämnd. De anmäldes efter misstankar om att ha läckt information till det kriminella nätverket Vårbynätverket, något som skedde genom tillgång till chattloggar från den krypterade tjänsten Enchrochat.

Mats Bergh är bekymrad över en utveckling där allt sämre meriterade advokater får allt större och med komplicerade brottsmål.

God advokatetik tar tid

– En misstänkt i brottmål har inom vissa ramar rätt att välja vilken försvarare vederbörande vill. En advokat har dock ingen skyldighet att acceptera ett uppdrag. I vissa mål som är klan- eller gängrelaterade uppträder påfallande unga och ibland oerfarna advokater som försvarare. Vissa har under tiden som biträdande jurist huvudsakligen arbetat med enklare migrationsrätt innan de snabbt avancerat till de stora brottmålen efter advokattiteln, säger han.

Han menar att det även blir vanligare med etniska band mellan advokaten och den misstänkte.

– De begärs som försvarare efter att tidigare ha företrätt den misstänkte eller på grund av språk, eller etniska önskemål. Detta är numera en inbyggd riskfaktor eftersom erfarenhet och god advokatetik tar tid att förvärva. Domstolarna och advokatsamfundet måste gemensamt hitta ett sätt att lösa de problem som uppdagats, säger Mats Bergh.

Läs även: Advokatsamfundet utesluter Güngör och Amdouni efter Encrochat-misstankarna

Läs även: Lööf om högerskon: ”Det har jag aldrig sagt” – men gamla TV4-klippet spökar