Facebook noscript imageTuffare tag mot gängen önskar boende i utsatta områden med utländsk bakgrund
Nyheter
Tuffare tag mot gängen önskar boende i utsatta områden med utländsk bakgrund
– Många människor som bor i de här områdena är otroligt trötta på det här hänsynslösa våldet, säger Ahmed Abdirahman. Foto: Johan Jeppsson/Ali Lorestani/TT
– Många människor som bor i de här områdena är otroligt trötta på det här hänsynslösa våldet, säger Ahmed Abdirahman. Foto: Johan Jeppsson/Ali Lorestani/TT

Boende i utsatta områden med utländsk bakgrund vill i högre utsträckning se hårdare tag mot gängkriminaliteten än de med svensk bakgrund i samma områden. Det visar en rapport från Järvaveckan Research som är baserad på en undersökning från Indikator Opinion. – Resultaten är till viss del en överraskning även för mig, säger Järvaveckans vd och grundare Ahmed Abdirahman till Bulletin.

Abdirahman fortsätter med att förklara varför han till viss del blev överraskad av resultatet.

– Anledningen är att den mediabild vi har av utsatta områden och i synnerhet människor med utländsk bakgrund inte alltid stämmer överens med det här resultatet. Jag som person och en del personer som bor och rör sig i områdena känner till att det finns en väldigt stor bredd av åsikter, men det har inte framkommit till allmänheten och medialt. Därför var det här ett jätteintressant resultat.

Han lyfter bland annat fram den positivitet till förebyggande åtgärder i kampen mot gängbrottsligheten som framkommer i undersökningen.

– Men också, framför allt, den stora nyheten vilket är att man vill se hårdare tag.

”Stor samsyn”

Enligt rapporten ”råder stor samsyn” mellan de som bor och inte bor i utsatta områden om att de åtgärder man har störst tilltro till är ökad polisiär närvaro, att satsa mer på förebyggande åtgärder och minska de ekonomiska klyftorna i samhället. Vad gäller de två sistnämnda åtgärderna är det emellertid fler med svensk bakgrund i de utsatta områdena än de med utländsk bakgrund som är positivt inställda.

”När vi bryter ner resultaten bland boende i utsatta områden baserat på om de svarande har svensk eller utländsk bakgrund, ser vi genomgående att det finns ett starkare stöd för repressiva åtgärder bland gruppen med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund”, står det i rapporten.

Detta gäller bland annat stödet för att införa visitationszoner i brottsutsatta områden. Och när det kommer till åtgärden ”Dubbla straffen för gängkriminella” är det hela 42 procent av gruppen boende i utsatta områden med utländsk bakgrund som tror att den kommer att ha mycket stor effekt. För boende med svensk bakgrund i utsatta områden är motsvarande siffra 29 procent och för övriga Sverige ligger den på 32 procent.

Dessutom är stödet för utökad kameraövervakning i brottsutsatta områden samt införandet av särskilda ungdomsfängelser större bland folk med utländsk bakgrund i utsatta områden än i övriga Sverige.

”Upplever Sveriges lagar så annorlunda”

Ahmed Abdirahman menar att undersökningen visar på att boende i utsatta områden med utländsk bakgrund är minst lika – om inte ännu mer – trötta på våldet som resten av befolkningen.

På frågan varför han tror att stödet för repressiva åtgärder är större inom den gruppen hänvisar han till en fråga som Järvaveckan Research ställde till boende i utsatta områden om de kunde tänka sig att flytta. 50 procent svarade ja och på följdfrågan vad som var anledningen till det svarade 50 procent att det var på grund av kriminaliteten.

– Om man ska försöka analysera varför det är så här så är ju det en talande bild i sig att många människor som bor i de här områdena är otroligt trötta på det här hänsynslösa våldet som har krävt många av deras fri- och rättigheter.

– Man har ju flytt från ett land, inte alltid men oftast, i krig och konflikt för ett bättre liv och trygghet och säkerhet. Sedan har man kommit till Sverige och på grund av push- och pullfaktorer hamnat i ett område som är socioekonomiskt utsatt och framför allt, enligt polisens definition, där ett fåtal aktörer påverkar ens vardag, alltså kriminella.

Abdirahmans uppfattning från de samtal han har haft är att många ställer sig oförstående till varför det inte mer görs åt problemen.

– Man förstår inte helt enkelt att ett fåtal personer, och framför allt unga personer, kan förstöra för så många människor utan större konsekvenser. Man upplever Sveriges lagar så annorlunda i detta avseende jämfört med våra grannländer och de hemländer man har själv ursprung i.

Läs även: Hjort: Boende i utanförskapsområden tror på hårdare tag mot brott

Oliver Dagnå

Reporter.
Tips mottages gärna!
oliver@bulletin.nu 

fakta

Om undersökningen

Rapporten är skriven av Järvaveckan Research och är baserad på en undersökning av Indikator Opinion. I undersökningen har man samlat in svar från över 3 300 boende i något av de 59 områden som finns med på polisens lista över ”utsatta områden”.

I undersökningen har frågan Hur stor effekt tror du följande åtgärder har när det kommer till att bekämpa gängkriminalitet i Sverige? ställts till de svarande. Därefter följer flera olika insatser så som att införa visitationszoner, dubbla straff för gängkriminella och att sänka straffmyndighetsåldern.

Utöver det har man också frågat om inställningen till att öka kameraövervakningen i brottsutsatta bostadsområden och platser samt införandet av särskilda ungdomsfängelser.

För att jämföra med befolkningen i stort har man därtill låtit genomföra en parallell mätning om vad den breda allmänheten tycker i samma frågor. Frågorna har då ställts till ett slumpmässigt urval av 1 000 invånare i Sverige, exklusive utsatta områden.

Vad som definieras som ”utländsk bakgrund” i undersökningen är huruvida man är född i ett annat land än Sverige eller om man är född i Sverige men har två föräldrar som är födda utanför Sverige.