Det uttalade syftet med den omdiskuterade lagen, vars riktiga namn är CSAM-förordningen, är att barn ska skyddas från grooming och sexuella övergrepp online. Förslaget skapades ursprungligen av den tidigare svenska EU-kommissionären Ylva Johansson.

Enligt lagen behöver samtliga krypterade tjänster hos chattföretagen, till exempel Whats App och Facebook messenger, skapa en så kallad bakdörr som gör det möjligt för chattarna att läsas av.

Kritiker har gjort gällande att detta öppnar upp för massövervakning och innebär ett intrång på den personliga integriteten. Oro har också uttryckts för att lagen kan komma att missbrukas för andra ändamål än att förhindra övergrepp mot barn.

Redan i juni fick Chat control tummen upp från riksdagens justitieutskott. Frågan avhandlades emellertid aldrig på sommarens ministermöte och nu har Ungern, ordförandeland under andra halvan av 2024, arbetat om förslaget något.

Vid torsdagens sammanträde i riksdagens justitieutskott var det ungerska omarbetade förslaget uppe på agendan. Det röstades då igenom av regeringspartierna samt Socialdemokraterna, rapporterar Dagens Nyheter. Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Sverigedemokraterna gav tummen ner.

”För långtgående”

Enligt Göteborgs-Posten har det kritiserade förslaget ändrats i så mån att det exempelvis nu skrivits in i lagen vad man får använda de så kallade bakdörrarna för. Kritiker menar dock att det inte är tillräckligt. Adam Marttinen (SD) är en av dessa.

– Regeringen och Socialdemokraterna valde att stödja det ungerska kompromissförslaget. Vi menar att det här förslaget är alldeles för långtgående och att krypteringen bryts i och med detta, säger han till GP.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade i juni ja till förslaget, trots att de utåt sett var emot. Partierna hävdade då att det rörde sig om ett misstag.

Journalisten Emanuel Karsten kunde emellertid med skärmdumpar från en intern diskussionsgrupp avslöja att Miljöpartiets ledamot Rasmus Ling röstade för regeringens förslag med avsikt.

Under torsdagen var det Rebecka Le Moine som representerade Miljöpartiet vid utskottets sammanträde. Att det var hon och inte Ling som gjorde det hade inte med den förra omröstningen att göra, hävdar de båda till DN.

– Vi menar att det här förslaget inte garanterar en säker privat kommunikation på internet, säger Le Moine till tidningen.

Kritiska i EU – tummen upp nu

Noterbart i övrigt är att både Liberalerna och Moderaterna gav grönt ljus till Chat control. Detta trots att de tidigare har sagt sig vara kritiska till originalförslaget, vilket Adam Marttinen tidigare har sågat dem för.

– Moderaterna och Liberalerna har i EU-valrörelsen uttryckt kritik mot det så kallade ursprungsförslaget och hänvisat till att man är emot chat control. Men det man inte har sagt är att man aktivt arbetat för att hitta en kompromiss som innebär att krypteringen ändå kommer att brytas, sade Marttinen till Expressen i somras.

Mikael Damsgaard, Moderaternas gruppledare i justitieutskottet, anser dock att förslaget nu är mer balanserat och att lagen är viktig att motverka övergrepp mot barn.

– Vi tycker att det förslaget är väl balanserat och ligger väl i linje med tidigare svenska linjer. Det har gjorts stora steg för att få en bättre balans mellan det brottsbekämpande syftet och den personliga integriteten, säger han till GP.

S-ledamoten Mattias Vepsä är av en liknande uppfattning.

– Det är miljoner barn som utsätts. Med det här förslaget kan man balansera integritetsaspekten mot möjligheten att bekämpa brott, säger han till samma tidning.

Läs även: Marttinen (SD) sågar regeringens hantering av Chat control: ”Bedrägligt”