Den brittiska TV-kanalen Sky har satt upp målet att var femte anställd ska tillhöra en etnisk minoritet senast år 2025, rapporterar The Guardian. Fem procent ska vara svarta, vilket innebär en fördubbling av den nuvarande andelen. I dag arbetar omkring 25 000 personer i Storbritannien och Irland för Sky.

”Införandet av dessa mål innebär ett erkännande av att vi har mer arbete att göra för att garantera att våra svarta, asiatiska och andra minoritetskollegor är rättvist representerade på alla nivåer”, säger Skys mångfalds- och inkluderingschef, Denise Peart.

Sky var ett av de första brittiska TV-bolag som införde kvotering, enligt nättidningen Deadline. De första kvoterna upprättades redan 2014 och gällde manusförfattare och roller framför kameran. Målsättningen var 20 procent etniska minoriteter. I september förra året rapporterade Variety att 25 procent av dem som arbetar framför kameran nu är minoritetspersoner.

Utbredd kvotering

Kvotering är vanligt förekommande i Storbritannien. Begreppet som brukar användas för de grupper vars representation man vill öka är BAME, vilket står för ”svarta, asiatiska och minoritetsetniciteter”. Vitt skilda företag har kvoter för denna grupp. The Guardian nämner storbanken Lloyds, som siktar på tio procent av de anställda, revisionsfirman Ernst & Young, som strävar efter 20 procent av delägarna senast 2025 samt den brittiska regeringen, vars mål är att 13,2 procent av dem som rekryteras till seniora positioner inom förvaltningen ska vara minoritetsrepresentanter.

Den statliga TV-kanalen BBC beslöt år 2016 att minst 15 procent av de anställda och lika hög andel på chefsnivå ska tillhöra en etnisk minoritet. Slutkandidaterna för de mest högavlönade jobben måste alltid innehålla en etnisk minoritetsperson, enligt ett policydokument.

Även i Sverige förekommer kvotering i underhållningsbranschen. Melodifestivalen införde 2014 kravet att 20 procent av bidragen måste ha minst en kvinnlig upphovsman. Siffran ökade till 50 procent året därpå, och i maj 2020 infördes regeln att alla bidrag som är skrivna av fler än en person måste ha minst en kvinnlig upphovsman. Några motsvarande krav på minst en manlig upphovsman fanns inte. 

Ett halvår senare togs kravet bort.

”Ett tvång är kanske inte så inspirerande och kreativt, så därför backar vi på det”, sade tävlingsproducenten Karin Gunnarsson till SVT.

”Det fanns de som blev väldigt glada och såg det som ett steg i rätt riktning. Samtidigt är det lite kontroversiellt att sticka ut hakan på det sättet. Det fanns också de som inte tyckte det var så bra. Men vi backar inte på grund av åsikter utifrån”, sade hon. 

Spegla samhället

Enligt Sandra Kerr, chef för etnisk jämlikhet vid organisationen Business in the Community, har Black Lives Matter-rörelsen gett idén kvotering en extra skjuts.

”Mordet på George Floyd har (…) verkligen fått arbetsgivare att fråga var de svarta personerna är kring deras bord”, säger hon till The Guardian.

Ett återkommande argument för att kvotera in minoriteter är att företag och organisationer vill spegla det övriga samhällets sammansättning av etniciteter, kön och ibland ytterligare gruppindelningar. 

Enligt den senaste folkräkningen år 2011 utgör etniska minoriteter 13 procent av Storbritanniens befolkning, vilket är lägre än den andel Sky strävar efter. Å andra sidan, skriver The Guardian, finns forskning som beräknar att de etniska minoriteterna kommer att utgöra 20 procent av befolkningen år 2031 och 30 procent år 2061. The Guardian påpekar också att etniska minoriteter redan utgör en betydligt större andel av befolkningen i den del av London där Skys huvudkontor ligger.

En rättvisefråga

Att branscher och arbetsplatser ska spegla befolkningen uppfattas av många kvoteringsförespråkare som en rättvisefråga. 

”Sky kan, och ska, göra mer för att förbättra mångfald och inkludering i vårt eget företag och för att stödja kampen mot rasorättvisor”, sade Stephen van Rooyen, vd för Sky i Storbritannien och Europa, i TV-kanalens pressmeddelande om de nya kvoterna för etniska minoriteter.

Rättviseargumentet hördes även när Svenska filminstitutets vd Anna Serner 2018 hotade med att öronmärka allt marknadsstöd till kvinnliga filmskapare:

”När man genomför rättvisa på det sättet blir det ett skrik från dem som inte har kvar sina privilegier. Vi har så mycket fördomar mot kvinnor, så ja, kvotera då”, sade den kvinnliga regissören Suzanne Osten till Aftonbladet.

Andra regissörer, exempelvis Monica Rolfner, menade tvärtom att kvoteringen i sig skulle innebära en orättvisa:

”Om man bara ska välja kvinnliga producenter och manusförfattare är det orättvist mot de unga män som kommer i dag.”

En mångfald av perspektiv

Förespråkarna hävdar att det gynnar arbetsplatsen när så många etniciteter som möjligt finns representerade, eftersom den etniska mångfalden speglas i en mångfald av perspektiv.

”Det finns tydliga bevis för att företag med större kulturell och etnisk mångfald presterar bättre. Att få det rätt kommer att göra det möjligt för oss att fatta bättre affärsbeslut, utveckla bättre material framför kameran, se mer innovation bakom kameran och förbättra mångfald och inkludering i hela industrin”, sade van Rooyen i Skys pressmeddelande.

”Att sätta töjbara mål, som Sky har gjort, tillsammans med fler åtgärder för att kultivera en inkluderande företagskultur, kommer utan tvekan att driva deras utveckling fortare framåt”, säger Karan Bilimoria, ordförande för Confederation of British Industry.

Motståndare mot kvotering invänder att mångfald gällande exempelvis etnicitet inte nödvändigtvis leder till en mångfald av utgångspunkter, perspektiv och idéer – och att en mångfald av perspektiv kan finnas även i en etniskt homogen grupp. 

”Det kan finnas tolv vita, blåögda, blonda män i ett rum och de kommer också att utgöra en mångfald eftersom de tar med sig olika livserfarenheter och perspektiv till samtalet”, sade Apples mångfalds- och inkluderingschef Denise Young Smith 2017. Hon bad senare om ursäkt för detta uttalande och lämnade uppdraget strax därefter.

Text: Bulletin/Nyhetsredaktionen