Rapporten Valet 2022: Politiken, medierna och nyhetsagendan publicerades 2023 och är skriven av journalistikprofessorerna Bengt Johansson och Jesper Strömbäck vid Göteborgs universitet. Den bygger på en analys av valbevakningen i bland annat SVT, Sveriges Radio, TV4, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

Forskarna har använt ett så kallat aktörsbehandlingsindex, AB-index, som väger samman hur mycket uppmärksamhet partierna fick, hur ofta de själva kom till tals och hur positivt eller negativt de omtalades. Skalan går från minus 100 till plus 100, där värden över tio räknas som en tydlig skillnad.

Enligt rapporten fick Anderssons underlag med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet ett övertag på plus tolv jämfört med Kristerssons underlag. När forskarna bara räknade in de traditionella nyhetsmedierna ökade övertaget till plus 16. Utvecklingen beskrivs som en omsvängning jämfört med valet 2018, då den borgerliga sidan enligt samma mätning hade ett övertag.

Forskarna påpekar samtidigt att jämförelsen kompliceras av att olika partier ingick i regeringsunderlagen 2018 och 2022. Om man i stället jämför de underlag som gällde under valet 2018 med siffrorna för 2022 blir skillnaden liten, plus två för de rödgröna. Räknar man bort de politiskt-alternativa medierna landar värdet på plus fyra.

”Med andra ord visar resultaten att det mellan den gamla alliansen och de rödgröna var en helt balanserad bevakning under 2022 års valrörelse”, skriver författarna.

Stora skillnader mellan redaktionerna

Bakom helhetsbilden fanns betydande skillnader mellan medierna. Störst fördel för vänstersidan uppmättes i TV4 Nyheterna med ett AB-index på plus 29. Därefter följde Ekot på plus 18, Dagens Nyheter på plus 17, Svenska Dagbladet på plus 14, Aftonbladet på plus tio och Expressen på plus tre.

SVT:s Rapport beskrivs i rapporten som i stort sett balanserad, med ett index nära noll. Bland de politiskt-alternativa medierna gav ETC ett övertag på plus 21 åt vänstersidan, medan Nyheter Idag gav ett övertag på plus 31 åt högersidan.

Forskarna har även analyserat hur kritiken mellan blocken skildrades.

”Det var något vanligare att vänsterkritik mot högersidan lyftes fram (42 procent) än att högersidan kritiserade partierna till vänster (35 procent)”, skriver författarna.

Högern gynnades av ämnesvalet

Samtidigt konstaterar forskarna att valrörelsen dominerades av frågor som lag och ordning, ekonomi och energipolitik – områden där de partier som ingick i Ulf Kristerssons tänkta regeringsunderlag hade ett starkare sakfrågeägarskap.

”Kopplat till sakfrågeägarskapet var mediebilden mer gynnsam för högersidan då valrörelsen i stor utsträckning kom att handla om ’deras’ frågor”, skriver författarna.

Vänstersidans profilfrågor välfärd och miljö fick enligt rapporten visst utrymme, men dominerade inte på samma sätt.

Slutsatsen är att högerblocket gynnades av vilka frågor medierna rapporterade om, medan vänstersidan gynnades av hur partierna behandlades i bevakningen.

Rapporten visar också att partiernas utrymme i medierna i hög grad följde deras stöd i opinionen. Sambandet var starkare 2022 än vid tidigare val. Vid valet 2018 fick mindre partier något mer utrymme än deras storlek motiverade, medan större fick något mindre

Forskarna betonar att resultaten inte bör tolkas som ett bevis för att svenska journalister generellt är politiskt vänsterpartiska. Den värderande, partiska bevakningen fanns enligt rapporten i huvudsak hos de politiskt-alternativa medierna.

”För de traditionella nyhetsmedierna handlar förklaringen till hur de bevakade partierna inte om någon politisk partiskhet, utan strukturell partiskhet i kombination med kontextuella faktorer”, skriver de.