Tysk industri tvärnitar. För första gången på 20 år har Tyskland lägre tillväxt än Italien. I en krönika i tidningen Smedjan reser Joakim Broman en varningens flagg och påpekar att Sverige kan hamna i en liknande situation som Tyskland.
– Det är en extremt stark varningssignal om vikten av ett fungerande energisystem för industrinationer, skriver han.
Tysklands ekonomi är i en kritisk fas med betydande industriell stagnation. För första gången på två decennier har Italien passerat Tyskland när det gäller ekonomisk tillväxt.
Denna utveckling kastar en lång skugga över Sverige och pekar på behovet av ett robust och fungerande energisystem för att säkerställa industrins överlevnad, menar Joakim Broman.
I en krönika i Timbros tidning Smedjan beskriver han läget i Tyskland som värre än vad man tidigare trott:
BNP-tillväxten har tvärstannat och ser ut att landa på 0 procent under 2023. För första gången på 20 år har Tyskland lägre tillväxt än Italien, och i IMF:s prognos fram till 2028 är det nästan bara britterna och deras Brexit-besvär som överträffar när det gäller dysterhet.
Tyskland har precis som Sverige lagt ner fullt fungerande kärnkraft i stor skala. I april i år stängdes den sista reaktorn i Neckarwestheim, en by i den tyska delstaten Baden-Württemberg, som ett resultat av Angela Merkels energiewende, Tysklands motsvarighet till grön omställning.
För att stoppa landets ekonomiska kräftgång försöker regeringen nu ösa in pengar i industristöd för att vända utvecklingen.
The Economist bedömer att tyskarna skulle behöva bygga 4–6 nya vindkraftverk per dag fram till 2030 för att nå sitt mål om 80 procent förnybar energi 2030.
Och det gröna partiet i Tyskland, som varit pådrivande till avvecklingen av kärnkraft, har tappat avsevärt i opinionen den senaste tiden. Partiet ”Die Grünen” har i mätningar tappat från 23 till 14 procent på bara ett år.
Tyskland har högre utsläpp per person än Polen
Enligt beräkningar har Tyskland investerat mellan 600 och 700 miljarder euro i sin omställning till förnybar energi. Trots detta har Tyskland högre utsläpp per person än Polen, skriver Joakim Broman:
Men resultatet är ett energisystem som havererar, industriföretag som avvecklar och en klimatomställning som stagnerat. Inför den kommande vinterns höga gaspriser startas återigen kolkraftverk.
Det finns krafter som verkar för att tillhandahålla mer grön el till tyska folket, enligt Broman. Han nämner ledaren för det konservativa CSU, Markus Söder, som ett exempel. Söder har tagit försiktiga steg mot en ny linje, som ser på småskalig kärnkraft som en framtida beståndsdel i energisystemet.
Avslutningsvis skriver han att de ansträngningar som nu görs i Tyskland för att kompensera för elsystemets enorma variationer enbart förstärker dödsspiralen:
Försöken att väga upp industrins försämrade konkurrenskraft med subventioner kommer, precis som i 1970-talets Sverige, bara att försvaga innovationen och strukturomvandlingen i ekonomin.
Läs även: Nordiska grannländer kritiserar Sverige för nätbegränsningar
