Bulletin rapporterade den 23 september att Utrikesdepartementet (UD) har inlett en insats att ordna resor från Afghanistan för de svenskar som fortfarande finns kvar i landet. Insatsen gäller inte enbart svenska medborgare, utan även personer med uppehållstillstånd i Sverige – trots att UD sedan 15 år tillbaka i tiden har avrått att resa till landet på grund av säkerhetsläget där.

UD vill inte bli intervjuade

Ingen på UD vill ställa upp på en intervju, men har i omgångar svarat på Bulletins mejlfrågor. Där meddelar de att det i nuläget finns cirka 450 svenskar kvar i Afghanistan. På frågan hur UD definierar ”svenskar” skriver de att det inte bara avser svenska medborgare, utan även personer som är hemmahörande (bosatta) i Sverige och eller har uppehållstillstånd i Sverige.

Bulletin ville veta när beslutet togs om att hämta hem även de icke svenska medborgare som har rest till landet, trots UD:s avrådan om att resa dit. Men det visar sig att det aldrig togs något sådant beslut.

När Bulletin begär ut allmänna handlingar om fallet återkommer ett svar om att det inte finns någon handling eller något protokollfört beslut som ligger till grund för hemtransporterna av icke-svenska medborgare från Afghanistan.

Följer konsulära uppdraget

Pressavdelningen skriver i ett mejlsvar att aktionen faller under UD:s konsulära uppdrag: ”Detta är inte ett specifikt beslut utan i enlighet med det konsulära regelverket/gällande lagstiftning”, skriver de och menar vidare att det konsulära stödet gäller trots avrådan.

Lagstiftningen ger också UD rätt att vid kriser eller katastrofer utomlands hämta hem inte bara svenska medborgare.

Lagen anger att staten ska genomföra konsulära katastrofinsatser för att bistå enskilda när många människor med anknytning till Sverige drabbas vid en kris eller katastrof utomlands och det finns behov av evakuering. Där står även att de som omfattas av konsulära katastrofinsatser även gäller ”i Sverige bosatta utlänningar”.

UD refererar även i sina mejlsvar till regeringens informationssida om konsulär service för den som reser utomlands. Där framgår tydligt, som första punkt, resenärens skyldighet att hålla sig uppdaterad om eventuell avrådan. Där står: ”Läs på om resmålet så att du vet om UD avråder från resor och känner till de lagar och sedvänjor som berör dig. Reseinformation och reseråd finns på UD:s webbplats och Sweden Abroad.”

”Sticker i ögonen”

Trots detta har många svenskar och personer med uppehållstillstånd i Sverige rest dit. Moderaternas migrationspolitiska talesperson, Maria Malmer Stenergard, anser att det är dags att skärpa reglerna kring återvändanden till hemländer varifrån man uppger att man har flytt.

– Det sticker minst sagt i ögonen. I de flesta fall har man fått uppehållstillstånd på grund av att man kan utsättas för förföljelser, omänsklig behandling eller väpnad konflikt i det land man har flytt från. Att då välja att åka tillbaka, trots avrådan från regeringen, tyder på att man inte har haft skäl till sitt uppehållstillstånd, säger hon.

Därför vill Moderaterna skärpa reglerna kring återkallelse av uppehållstillstånd för dem som väljer att återvända till det land de uppger sig ha flytt från. Redan i dag finns relativt goda möjligheter att återkalla uppehållstillstånd för dem som har befunnit sig i landet i mindre än fyra år. Men det görs, enligt Maria Malmer Stenergard, i alldeles för liten utsträckning. Dessutom borde fyraårsgränsen tas bort, anser hon.

Bör bli lättare att återkalla uppehållstillstånd

– I åratal har det varit en eftersatt uppgift för Migrationsverket att återkalla uppehållstillstånd för personer som har återvänt till de länder de säger sig har flytt från, eller som rent av har flyttat ut från landet. Afghanistansituationen visar också att fyra år är en alldeles för kort tid för möjlighet till återkallelse. Efter fyra år krävs synnerliga skäl för återkallelse, och då blir det i princip omöjligt att återkalla uppehållstillståndet, säger Maria Malmer Stenergard.

Ett starkt skäl till att återkallelser av uppehållstillstånd görs så sällan är att det råder stora hinder vid informationsöverföring mellan myndigheter i Sverige, menar hon. Även här vill Moderaterna ändra regelverket.

– Ofta får inte Migrationsverket de uppgifter som behövs för att kunna återkalla uppehållstillstånd. Kommunen kan sitta på uppgifter om att de har rest till sina hemländer, men Migrationsverket aldrig får kännedom om det. Här tycker vi att det borde finnas en informationsplikt för myndigheter att rapportera detta till Migrationsverket och att vissa sekretesshinder undanröjs, säger Maria Malmer Stenergard.

Vad anser du om UD:s aktion att hämta hem de icke-svenska personerna som rest till Afghanistan trots avrådan?

– Jag vill inte uttala mig specifikt om UD:s förfarande, men våra konsulära åtaganden sträcker ju sig även till dem som inte har svenska medborgarskap. Och vad jag har förstått så har det varit en mer eller mindre kaosartad situation. Men generellt vill jag säga att fler uppehållstillstånd redan borde ha återkallats om man hade prioriterat den uppgiften. Sedan borde UD ha agerat tidigare med evakueringarna, de väntade alldeles för länge.

Tipsa journalisten Henrik Sjögren, Henrik@bulletin.nu. Du har grundlagsskyddad rätt att förbli anonym.

Läs även: UD: Därför ordnas resor från Afghanistan för icke svenska medborgare