Fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina ägde rum i Istanbul i Turkiet under tisdagen. Det var officiella samtal mellan de ryska och ukrainska delegationerna, med Turkiets president Recep Erdogan som medlare.

Det var ett detaljerat fredsförslag som diskuterades mellan parterna. I utbyte mot militär neutralitet som Ryssland efterfrågar, vill Ukraina ha säkerhetsgarantier som säkerställer deras integritet och suveränitet.

Ukraina har uttryckt sig vara redo att gå med på det viktigaste ryska kravet, det vill säga avsäga sig önskan att gå med i Nato och tillåtelsen av utländska militärbaser i landet. Detta i utbyte mot ett avtal som garanterar Ukrainas säkerhet genom hjälp av betydande nationer.

Rysslands vice försvarsminister Alexander Fomin sade efter fredssamtalen i Istanbul att Moskva ville ”öka det ömsesidiga förtroendet, skapa de rätta förutsättningarna för framtida förhandlingar och nå det slutliga målet att underteckna ett fredsavtal med Ukraina”, och att Kreml skulle ”minska militär aktivitet radikalt i riktning mot Kiev och Chernihiv”.

Skeptiskt läge

Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskij ser positivt på utvecklingen i fredssamtalen, men är skeptisk till det ryska uttalandet om att skära ner på sina militära aktiviteter i norra Ukraina och säger att ”ukrainare inte är naiva människor”.

– Ukrainare har redan lärt sig under dessa 34 dagar av invasion och under de senaste åtta åren av kriget i Donbass att endast ett konkret resultat kan litas på, säger Zelenskij i ett videosamtal tidigt på onsdagen.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi på Försvarshögskolan menar att det är en bra början, men att det inte går att lita helt på Ryssland. Detta kan även vara ett drag för att köpa tid:

– Det är möjligt att man gör detta för att köpa tid för att omorganisera sina förband. Genom att inte dra tillbaka alla trupper ser man till att de ukrainska förbanden inte kan omgruppera, utan måste stå kvar och försvara. Samtidigt kan ryssarna delvis dra sig ut och omdisponera.

Han menar vidare att det är positivt att Ryssland tog sig till förhandlingsbordet, men att man inte får bortse från att den ryska offensiven fortsatt attackerar skoningslöst i städer som Mikolajiv, Donbass och Mariupol. De försöker således fortfarande avancera i Ukraina.

Farlig utveckling

Paasikivi varnar vidare för risken att Ryssland kan komma att se förhandlingar som en seger, om många av deras krav tillgodoses. Det kan då bli farligt i längden. Inte bara för Ukraina utan även för omvärlden:

– Om Ryssland får en stor del av sina krav tillgodosedda, kan man presentera detta som en seger. Då har man förändrat säkerhetsordningen som man ville. Dessutom kan man fortsätta återuppbygga sina förband med lärdomar från Ukraina.

Han menar vidare att det är en kortsiktig lösning som skapar trygghet nu. En sådan fredsförhandling kan få stopp på kriget och dess kortsiktiga konsekvenser som förstörelse, men i längden gynnar det inte freden.

– Den påtagliga risken är att Ryssland tror de belönas av sitt agerande i Ukraina. Putin får ej belönas av politiska framgångar i fredssamtalen. Tanken om att göra samma sak kommer bli väckt. Då blir det farligt för oss, säger Paasikivi.

Då slutar det inte med Ukraina. Utan även postsovjetiska stater kan då vara i fara, men även närliggande länder som Sverige.

Läs även: Norges och EU:s tvist – Nordatlantens största konflikt på decennier.