När regeringen i veckan presenterade mångmiljardsatsningar på ny infrastruktur tonades en avgörande aspekt ned – underhållsskulden. Svenskt Näringsliv bedömer att den kommer att växa med 95 procent fram till 2033.
Regeringen vill satsa närmare 900 miljarder kronor på infrastruktur under de kommande tolv åren, främst på nya vägar och järnvägar, inklusive höghastighetsbanor. Men det urholkade underhållet talas det desto mindre om.
– Vår kritik går ut på att Trafikverket själva konstaterade i inriktningsunderlaget att man borde prioritera underhållet högre. Vi bedömer att underhållsskulden växer till år 2033 med hela 95 procent, och enbart på vägsidan med över 200 procent, säger Svenskt Näringslivs infrastrukturexpert Nils Paul till Tidningen Näringslivet, TN.
Denna växande skuld är problematisk när det gäller tillförlitligheten.
– Sämre tillförlitlighet i infrastrukturen kan till exempel leda till att vi får sämre bärighet på vägar och järnvägar. Det kan även resultera i sänkta hastigheter. Dessutom tror jag att vi alla kan vara överens om att det kommer att leda till fler förseningar, tillägger Paul.
Byggföretagen larmar om att uppgraderingen av järnvägens gamla ATC-signalsystem från 1960-talet till det nya ERTMS-systemet inte prioriteras i den nationella infrastrukturplanen.
”Vi har snart inga personer kvar som vet hur man reparerar [ATC-]systemet. Alla som åker tåg regelbundet vet hur ofta man sinkas på grund av signalfel,” skriver branchorganisationen i ett pressmeddelande.
Dyrt rusta upp förfallen infrastruktur
Men även kapitalförstöring är ett omfattade problem om underhåll inte utförs i tid. Det är helt enkelt dyrare att rusta upp infrastruktur som tillåtits förfalla.
– Regeringen har medvetet valt att prioritera ned underhållet till förmån för investeringar i ny infrastruktur. Det innebär att vi kommer att få en sämre infrastruktur kommande år, såväl när det gäller vägar som järnvägar, säger Paul till TN.
Det skulle antagligen vara samhällsekonomiskt lönsamt att fixa underhållet, men varje regering vill lämna efter sig nya projekt som nya vägar och järnvägssträckningar, påpekar Paul.
Brist på cement kan stjälpa hela infrastruktursatsningen
Byggföretagen understryker också att problematiken med bristen på både cement och betong, på grund av tillståndsprocessen relaterat till Cementas kalkbrytning på Gotland, kan komma att riskera att underminera hela infrastruktursatsningen.
Läs även: Cementa söker fyraårigt tillstånd för kalkbrytning på Gotland
