Årets Stockholmsenkät presenterar en komplex bild av ungdomars vanor i staden. Medan alkoholkonsumtionen och den psykiska ohälsan har minskat, pekar rapporten också på en oroande trend: en kraftig ökning av lustgasanvändning bland unga.
En av de mest positiva trenderna är att andelen rökare fortsätter att minska. Bland gymnasieflickor har antalet rökare sjunkit från 21 % till 14 % sedan 2022, och bland gymnasiepojkar har motsvarande siffra minskat från 13 % till 10 %. Liknande positiva utvecklingar ses i grundskolan.
Men samtidigt visar enkäten på en markant ökning i användningen av vitt snus, särskilt bland gymnasieelever. 26 % av pojkarna och 23 % av flickorna i gymnasiet uppger att de använder vitt snus, en ökning från 21 % respektive 19 % på bara två år.
Ny trend: Lustgasanvändning ökar bland ungdomar
Den kanske mest alarmerande utvecklingen i årets enkät är den stora ökningen av lustgasanvändning. Enkäten visar att upp till 85 % av gymnasiepojkarna som har experimenterat med sniffning eller boffning har använt lustgas. Bland flickor i gymnasiet är siffran också oroväckande hög.
Ökningen av lustgasanvändning är särskilt bekymmersam eftersom många ungdomar inte ser lustgas som en ”riktig” drog. Trots detta kan riskerna vara betydande, med allvarliga kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter.
Fortsatt minskning av alkoholkonsumtion
På den positiva sidan fortsätter alkoholkonsumtionen att minska långsiktigt, även om takten har avtagit något de senaste åren. Nästan två av tre grundskoleelever och en av tre gymnasieelever uppger nu att de inte dricker alkohol.
Även narkotikaanvändningen visar en nedåtgående trend sedan 2020, särskilt bland gymnasieelever. I årets undersökning uppger 25 % av gymnasiepojkarna och 21 % av gymnasieflickorna att de någon gång har använt narkotika, vilket är en minskning från föregående år.
Enkäten visar även förändringar i ungdomars upplevda trygghet och psykiska hälsa. Flickor rapporterar generellt högre grad av otrygghet i sina bostadsområden än pojkar, men trenden skiljer sig åt mellan könen. Otryggheten bland pojkar har ökat något sedan 2016, medan den har minskat bland flickor sedan förra mätningen.
När det gäller psykisk hälsa noteras en förbättring jämfört med tidigare år, särskilt bland flickor. Trots detta kvarstår en betydande könsskillnad, där flickor överlag rapporterar sämre psykisk hälsa än pojkar.
Stockholmsenkäten ger ovärderliga insikter i ungdomars livsstil och hälsa. Dessa resultat kommer att spela en viktig roll i utformningen av framtida insatser och policyer i staden.
