Officiell statistik visar att Sverige väntas gå mot ett rekordår i antal beviljade uppehållstillstånd. En bidragande orsak är att arbetskraftsinvandringen ökat, något som LO-ekonomen Torbjörn Hållö kritiserar.
”Arbetskraftsinvandringen har tyvärr inte stramats upp, trots att den idag är unikt oreglerad”, skriver han till Bulletin.
De senaste fem åren har befolkningen i Sverige ökat med i genomsnitt cirka 90 000 personer per år. Det motsvarar nästan ett helt Jönköping i befolkningsmängd. Några av de vanligaste invandringsländerna är Syrien, Iran, Irak, Eritrea, Somalia, Indien och Afghanistan. Sedan Socialdemokraternas åtstramning 2015 har mer än 800 000 svenska uppehållstillstånd beviljats.
På längre sikt kan Sverige dessutom väntas ha en årlig invandring på drygt 100 000 personer visar SCB:s beräkningar. De framtida migrationsströmmarna kan dock komma att variera och siffrorna gällande migrationen kan svänga på grund av omvärldsläget.
Migrationsverkets statistik över uppehållstillstånd skiljer sig från statistik över invandrade personer. En del av de som fått uppehållstillstånd väljer av olika skäl att inte ta sig till Sverige, och många uppehållstillstånd är kortvariga och räknas därför inte in i invandringsstatistiken. Under 2022 har många flyktingar från Ukraina kommit till Sverige, många har beviljats temporära uppehållstillstånd och därför är få registrerade som invandrade i SCB:s statistik. Endast en procent av invandringen härrör från Ukraina i år.
I dagsläget ligger invandringen till Sverige på cirka 90 000 personer årligen. Av dessa har andelen personer som ansökt om asyl visserligen minskat från cirka 163 000 ansökningar 2015, till 11 500 asylansökningar 2021. Däremot ökar arbetskraftsinvandringen. Fram till och med juli 2022 har uppemot 30 000 personer sökt sig till Sverige för arbetstillstånd. 2026 låg siffran på cirka 12 500 personer, visar siffror från Migrationsverket.
Arbetskraftsinvandringen – ”unikt oreglerad”
Arbetskraftsinvandringen till Sverige idag präglas till stor del av lågkvalificerad arbetskraft från länder personer tidigare sökt asyl från, något Bulletin rapporterat om tidigare. LO-ekonomen Torbjörn Hållö är kritisk till de nuvarande reglerna kring arbetskraftsinvandring.
”Jag välkomnar att de flesta partier nu vill reglera arbetskraftsinvandringen. Även bra att Socialdemokraterna nu är tydlig med att de vill införa en arbetsmarknadsprövning, till skillnad från SD som har svängt i den frågan”, skriver Torbjörn Hållö till Bulletin.
Torbjörn Hållös uttalande om att SD skulle ha svängt gällande arbetsmarknadsprövningen stämmer inte enligt Ludvig Aspling. Han framhäver att partiet drivit på arbetsmarknadsprövningen sedan den avskaffades.
– Vi har lagt konkreta förslag i riksdagen som S röstat emot. S har å andra sidan drivit frågan på papperet, men inte lagt fram ett enda skarpt förslag, trots åtta år vid makten, trots att det funnits stöd i riksdagen. De har noll trovärdighet i den frågan, säger Aspling.
Historiskt höga volymer
Ur ett historiskt perspektiv ligger Sverige på volymer idag som är betydligt högre sett i ett historiskt genomsnitt. Även om 90 000 personer per år är färre än flyktingåret 2015, så ligger Sverige på rekordvolymer om man ser till en längre tidsperiod. Mellan åren 1950 och 2000 låg invandringen till Sverige på cirka 40 000 per år enligt SCB:s statistik.
Torbjörn Hållö instämmer i att migrationspolitiken delvis stramats åt men att den ersatts till stor del av lågkvalificerad arbetskraftsinvandring från samma länder.
”Ja, det stämmer att man i många delar skärpt migrationspolitiken under de senaste åren. Men arbetskraftsinvandringen har tyvärr inte stramats upp, trots att den idag är unikt oreglerad”, skriver han till Bulletin.
