Med allt mindre utländsk militärnärvaro i Afghanistan har regeringsstyrkorna svårt att stå emot talibanernas offensiv. Men USA:s president Joe Biden ångrar inte tillbakadragandet. – De måste kämpa för sig själva, säger Biden.
Talibanerna har gjort snabba framryckningar i Afghanistan de senaste dagarna. Den fundamentalistiska rörelsen kontrollerar en rad provinshuvudstäder, inte minst i de norra delarna av landet där man tidigare haft svårt att få fäste.
Enligt vissa uppskattningar har talibanerna kontroll över mer än 60 procent av landets territorium.
Många städer tycks ha fallit utan att regeringsstyrkorna kunnat bjuda något kraftigare motstånd. Vid tidigare offensiver från talibanerna har ofta det utländska militära stödet och de amerikanska flygbombningarna spelat en stor roll i att trycka tillbaka angriparna.
Läs även: Tysk biståndsveteran varnar för miljontals afghanska migranter till Europa
”Måste komma samman”
Men budskapet från USA – som inte har några planer på att hejda sitt tillbakadragande som ska vara fullbordat inom några veckor – är att det nu är upp till den afghanska regeringssidan att vända krigslyckan.
– Afghanska ledare måste komma samman, sade Joe Biden vid en presskonferens i Vita huset på tisdagskvällen lokal tid.
Han tillägger att USA trots allt fortsätter att förse Afghanistan med visst flygunderstöd, utrustning och ekonomiska medel. Men han konstaterar också att regeringssidan har fler soldater än vad talibanerna har krigare.
– De måste kämpa för sig själva, kämpa för sitt land, säger Biden.
Under onsdagsförmiddagen lokal tid underströk Vita huset i ett uttalande målet att amerikanska styrkor ska lämna Afghanistan.
Det finns inga säkra siffror över hur många stridande talibanerna har i sina led. Enligt vissa uppskattningar kan det röra sig om runt 80 000. Regeringssidan har troligen omkring 200 000 soldater. De officiella siffrorna är inte helt tillförlitliga med anledning av korruption.
Läs även: Flera EU-länder varnar för flyktingvåg från Afghanistan
Störtades av USA
Talibanerna störtades från makten i den USA-ledda invasionen 2001, som följde på 11 september-attackerna. Men rörelsen har fortsatt vara aktiv under de 20 åren av utländsk militärnärvaro och har gradvis återhämtat sig. När USA, under den tidigare presidenten Donald Trump, inledde förhandlingar med talibanerna innebar det en prestigeseger för islamisterna.
Avtalet som nåddes i februari 2020 slog fast att USA skulle lämna landet mot löfte om att talibanerna inte skulle attackera dess styrkor, och hålla internationella terrorister borta från sitt territorium.
USA talade även om att få igång fredssamtal mellan talibanerna och regeringssidan, förhoppningar som kommit på skam.
Läs även: Försvaret: Inga fler tolkar i Afghanistan
Läs även: Central Asian leaders worried by turmoil in Afghanistan