Den amerikanska senaten röstade igår onsdag för att godkänna Sveriges och Finlands ansökan om Natomedlemskap med en förkrossande majoritet och röstsiffrorna 95-1, rapporterar bland andra Washington Post.

Processen att godkänna de bägge länderna inleddes tidigare i juli då kongressens representanthus röstade för att ratificera ansökningarna.

– Det är det största och viktigaste landet i Nato så självklart spelar det stor roll. Nu är det bara sju länder kvar som inte har ratificerat, det har aldrig gått så snabbt, säger utrikesminister Ann Linde till TT.

Även statminister Magdalena Andersson är mycket nöjd med beslutet, och skriver på Twitter:

– I dag har den amerikanska senaten ratificerat Sveriges och Finlands anslutning till Nato. Det starka, partiöverskridande stödet och den snabba omröstningen till stöd för att våra länder går med i alliansen är djupt uppskattat. Tack!

En signal till Ryssland

Senatens demokratiske majoritetsledare Charles E. Schumer kallade omröstningen ”en signal till Ryssland om att Amerika och Europa inte låter sig skrämmas”.

Den republikanske minoritetsledaren Mitch McConnell sade inför omröstningen att han önskade sig ett enhälligt beslut i senaten, och att Sveriges och Finlands ”medlemskap kommer att stärka Nato och göra Amerika säkrare.” Han tillade att om ”någon senator vill försöka hitta en försvarbar ursäkt att rösta nej så önskar jag dem lycka till.”

I och med senatens omröstning blir USA det tjugotredje landet att godkänna Sverige och Finland som Natomedlemmar. Bland de 7 som återstår återfinns länder som eventuellt kan lägga hinder i vägen, främst Turkiet som ställt en mängd olika krav för att godkänna länderna. Men även Viktor Orbáns Ungern har intagit en oklar position i frågan.

Demokraterna och republikanerna överens

I ett i övrigt ganska splittrat amerikanskt politiskt landskap var detta en fråga där de två partierna i stort sett varit överens. I representanthuset tidigare i juli röstade endast 18 republikaner mot att Sverige och Finland skulle bli Natomedlemmar.

I senaten var stödet alltså ännu större, och 95 senatorer röstade för och endast en emot. Republikanernas libertarianske senator Rand Paul valde som ensam senator att rösta present, senatens motsvarighet till riksdagens gula knapp för att avstå.

Rand Paul är känd för sitt motstånd mot Natoutvidgningar och för att ha röstat emot Makedoniens Natoanslutning. I ljuset av Rysslands invasion i Ukraina sade han dock inför omröstningen att han var ”mindre fast besluten att hindra en Natoutvidgning med Sverige och Finland.”

Senator Hawley ensam nejröst

Den enda nejrösten kom från den republikanske senatorn Josh Hawley, något han förvarnat om i en debattartikel i The National Interest. Hawley har varit en av den tidigare presidenten Trumps mest lojala bundsförvanter, och inspirerad av dennes America First-linje, har han skapat en något oppositionell position i säkerhets- och utrikespolitisk gentemot det republikanska partiets ledning, med bland annat motstånd mot USA:s stöd till Ukraina.

Inför omröstningen i senaten förklarade han att USA: stora fiende var Kina, inte Ryssland:

– En utökning av Nato kommer att kräva större amerikansk truppnärvaro i Europa […] Men vår farligaste internationella motståndare finns inte i Europa, den finns i Asien. Och när det gäller att bekämpa den motståndaren ligger vi efter. Jag talar förstås om Kina.

President Biden nöjd

President Joe Biden har tidigare uttryckt en önskan om att skapa ett snabbspår för Sveriges och Finlands Natomedlemskap, och tackade i ett pressmeddelande senaten och dess ledande senatorer för deras snabba och konstruktiva arbete med att ratificera ländernas Natoansökningar. Han uttryckte sig även mycket positivt om de blivande Natomedlemmarna:

– Finlands och Sverige Natomedlemskap kommer att ytterligare stärka militäralliansens kollektiva säkerhet och fördjupa det transatlantiska samarbetet.

President Biden skriver även i pressmeddelandet att han ser fram emot att skriva under protokollen för godkännande och att välkomna Sverige och Finland in i Nato.