Sverige ska kunna förbjuda utländska investerare att köpa verksamhet som hotar svenska säkerhetsintressen, föreslår en utredning som överlämnas till regeringen.
Svenska företag som hanterar systemkritisk infrastruktur riskerar att köpas upp. Nu presenteras ett förslag på hur det kan granskas och förhindras.
I grunden är ett öppet investeringsklimat viktigt för Sverige, enligt inrikesminister Mikael Damberg (S). Men det finns kritisk infrastruktur och skyddsvärda teknologier som kan behöva skyddas.
Läs även: Domen: Huawei stoppas i Sverige
– Säkerheten står högt på regeringens agenda, säger han på en pressträff i samband med att utredningen lämnas över till regeringen.
”Balansen avgörande”
Utredaren Sten Heckscher föreslår att det bara är om det är absolut nödvändigt som en utländsk investering får stoppas, och då av säkerhetsintressen eller om det handlar om särskilt viktiga samhällsfunktioner som kan vara alltifrån transporter, energi, livsmedel eller hälso- och sjukvård. Förmodligen kommer det att bli väldigt få investeringar som granskas djupare och ännu färre som får nej, spår Heckscher.
Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) pekar på vikten av att samtidigt inte skrämma bort investerare.
– Det är helt avgörande att hitta balansen, säger hon.
Det blir myndigheten Inspektionen för strategiska produkter som får i uppgift att granska de aktuella utländska direktinvesteringarna. Och ett eventuellt överklagande ska behandlas av regeringen, föreslår utredaren.
Komplettering av lag
Heckscher får frågan vad som skulle hänt om lagen fanns på plats när kinesiska Huawei – med hjälp av Säpo – fick nobben av Post- och Telestyrelsen att stoppa telekombolaget från att bygga 5G-nät i Sverige. Det vill han inte gå in på, men tillägger:
– Det skulle ha gått fortare med vårt system, säger han och konstaterar att det ärendet fortfarande valsar i rättssystemet.
Läs även: Kan A-aktier rädda oss från kinesiskt ägande?
Den statliga utredning som nu presenteras är tänkt som en komplettering av lag (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar, som redan finns på plats. Utredningens förslag tar alltså sikte på vad som ska granskas och hur.
Det nya regelverket föreslås träda i kraft 1 januari 2023.
