Visitationszoner ska kunna införas om det finns en påtaglig risk för skjutning eller sprängning i ett visst område. Det föreslår en utredning. – Polisen ska få utökade möjligheter att leta efter vapen och andra farliga föremål, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Den påskyndade utredningen har på torsdagen överlämnats till regeringen.
Förslaget om tidsbegränsade visitationszoner, eller säkerhetszoner som utredaren vill kalla det, handlar om att upprätta tillfälliga områden där polisen ska kunna visitera personer, inklusive barn, utan konkret misstanke om brott.
– Det finns ett behov av bättre förutsättningar för polisen att kroppsvisitera och också göra husrannsakningar i fordon för att söka efter vapen och farliga föremål. Syftet ska vara brottsförebyggande, säger utredaren Karin Erlingsson, rättschef på Tullverket, på en gemensam pressträff med Gunnar Strömmer.
Erlingsson vill inte kalla det för visitationszoner eftersom det enligt henne blir missvisande. Utredningen föreslår inte heller en ny lag utan några bestämmelser i den befintliga polislagen.
– Att kalla det här som vi nu kommer föreslå för visitationszoner kan ge intryck av att det är bara här man får visitera, och det tycker vi blir fel. Det är också så att man kommer inte bara få kroppsvisitationer utan man kommer också att få genomsöka fordon.
Polisens beslut
Polisen står för beslutet om att införa en zon och risken för skjutningar och sprängningar ska anses påtaglig. Beslutet får gälla i högst två veckor, med möjlighet till förlängning. Det ska gå att överklaga och alla ingripanden ska protokollföras.
– Risken ska vara hänförlig till en konflikt mellan grupper, säger Erlingsson.
Karin Erlingsson anser att det bör krävas faktiska omständigheter – som tips och underrättelser – för att ingripa mot en viss individ i zonen.
– Det kan handla om att en person ingår i en viss riskprofil, har varit involverad i allvarlig våldsbrottslighet, klär sig på ett visst sätt eller beter sig avvikande. Det kommer aldrig gå att motivera ett ingripande på grund av etnicitet och nationalitet, säger Erlingsson.
Utredningen begränsar inte zonernas utbredning, men enligt Erlingsson handlar det om exempelvis en stadsdel snarare än en hel stad.
Utredningen har tittat på visitationszoner i Danmark. Erlingsson påpekar att svensk polis, till skillnad från dansk, redan i dag har en generell möjlighet att visitera och göra husrannsakningar i brottsförebyggande syfte under vissa omständigheter.
”Ett gediget förslag”
Gunnar Strömmer säger att utredningen rätat ut många frågetecken, bland annat gällande integritet. Han menar att bestämmelserna som utredningen föreslår kommer att göra skillnad.
– Det är ett gediget förslag. Jag utgår från att det i allt väsentligt kommer vara det som regeringen går vidare med när vi lägger fram en lagrådsremiss, säger han.
På grund av våldsvågen i delar av landet har processen mot ett lagförslag skyndats på. Att läget är något lugnare nu förändrar inte viljan att arbeta i ökad takt.
– Jag tycker att vi kan arbeta snabbare än vanligt eftersom vi har ett gediget utredningsförslag i grunden, säger Strömmer och tillägger:
– Är det något vi lärt oss under de tio år som gått så är det att våldsvågorna kommer och går. Den samlade bedömningen är att säkerhetsläget är såpass allvarlig.
Läs även: Tidöpartiernas drag: Hyra fängelseplatser utomlands
fakta
Fakta: Påskyndad process
Utredningen om visitationszoner har skyndats på. Den skulle ursprungligen ha redovisats i januari, men är nu klar.
Regeringen och Sverigedemokraterna vill också ha en fortsatt snabb process för lagförslaget, där planen är att skicka ut det på remiss över jul- och nyårshelgen och fram till mitten av januari.
Den 20 februari ska ett färdigt förslag kunna ligga på riksdagens bord för att kunna träda i kraft redan den 1 mars nästa år, i stället för som tidigare tänkt den 1 januari 2025.