På årets kortaste dag spreds lite ljus i coronamörkret, när EU:s läkemedelsmyndighet EMA och senare EU-kommissionen godkände coronavaccinet från Pfizer/Biontech för användning. Nu är planen att EU-länderna ska börja sina vaccinationer redan den 27 december. Under julen kommer Sverige att få sin första leverans med nästan 10 000 vaccindoser.

Bulletin har talat med Richard Bergström, regeringens vaccinsamordnare, vars uppdrag sedan i juni är att säkerställa tillgången av coronavaccin i Sverige. Han berättar att förutom Pfizer/Biontech ligger flera andra vaccin “långt fram i processen". I USA godkändes exempelvis Moderna för knappt en vecka sedan. Astra Zeneca ligger också bra till.

– Vill det sig riktigt väl kan vi börja vaccinera med alla tre i januari, säger Richard Bergström.  

Runt 570 000 personer kommer att bli de första att vaccineras i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten. Det rör sig bland andra om boende på äldreboenden och personer som får hemtjänst, samt äldreomsorgs- och sjukvårdspersonal. 

“Vi har mer data och underlag till dessa vaccin, mycket mer än vad vi har för ett vanligt vaccin. Kanske tio gånger mer.”

Det första landet i världen att godkänna vaccinet från Pfizer/Biontech var Storbritannien, i början av december. Kort därefter började landet vaccineringen av personer i prioriteringsgrupperna. I mitten av december inledde även USA och Kanada sina vaccinationer med Pfizer/Biontech.  

Coronavaccinet fungerar också sannolikt effektivt på det muterade virus som har spridits i Storbritannien och Danmark, påpekar Richard Bergström:

– Vaccinet ger antikroppar mot många olika delar av spikproteinet. Allt talar för att det fortfarande är effektivt.

Mycket mer data nu

Enligt en Novus-undersökning från november uppgav tre av fyra svenskar att de kan tänka sig att ta ett coronavaccin. Bland övriga finns det farhågor om biverkningarna, bland annat för att vaccinet har framställts på rekordtid.  

Vad säger du till dem som är rädda och tycker att det har gått för fort att ta fram ett vaccin?  

– Att det har gått fort beror på att alla har samarbetat. Dels har konkurrerande företag samarbetat med varandra, dels har universiteten fått hjälp av privata företag, säger Richard Bergström och tillägger: 

– Vi har mer data och underlag till dessa vaccin, mycket mer än vad vi har för ett vanligt vaccin. Kanske tio gånger mer. Pfizer/Biontech testade vaccinet i sin sista stora studie på runt 44 000 personer. Moderna på cirka 30 000.  

Richard Bergström påpekar att massiva studier som dessa gör det lättare att fånga upp många av biverkningarna. Av de 44 000 testade hos Pfizer/Biontech var det färre än en procent som fick allvarliga biverkningar. 

Finansiering från stater har också gjort att företagen som arbetar med att ta fram och utveckla vaccinen vågar ta fler risker. Det har bidragit till att påskynda processen.

– Nu tillverkar man ju redan innan man vet om vaccinet blir godkänt. Det är något som man normalt sett inte gör, säger Richard Bergström.

70 procent räcker väl

Enligt Richard Bergström är den generella vaccinskepticismen i Sverige inte särskilt hög jämfört med andra länder. Detta trots de dåliga erfarenheterna med Pandemrix-vaccinet mot svininfluensan år 2009, då ett hundratal barn och ungdomar drabbades av narkolepsi. 

– Dels ser vi från olika opinionsundersökningar, som Eurostat, att svenskar och andra i Norden har högre vaccinationsvilja. Dels kan man också se att det är många svenska ungdomar som tar hpv-vaccin som Gardasil eller Cervarix, vacciner som är i högsta grad frivilliga. Samma med vaccinet för säsongsinfluensan, säger Richard Bergström. 

Det finns dock även studier som pekar på att svenskar är mer tveksamma till coronavaccinet jämfört med andra länder. En nyligen genomförd global kartläggning visar att befolkningen i Sverige, precis som den i andra europeiska länder, som Frankrike och Polen, har betydligt lägre tillit till vaccinet än invånarna i exempelvis Brasilien, USA och Sydkorea.

Richard Bergström betonar dock att det går att lita på att alla vacciner ger ett bra skydd. 

– Alla vaccin fungerar väldigt bra. Vissa kan inte ens jämföras med varandra eftersom de inte är genomförda i samma studier. Man kan inte säga att ”Moderna har 94,5 procents immunitetsskydd och Pfizer/Biontech 92”, eller något annat. Det går inte att dra sådana slutsatser. 

Både Modernas och Pfizer/Biontechs vaccin kräver hantering med frysförvaring och det kan därför vara svårt att nå ut med dem till alla ställen i landet.

Richard Bergström menar att till och med ett vaccin med en skyddseffekt på 70 procent eller mer räcker väl. Det är mer än vad vacciner har normalt sett. Därför finns det ingen anledning för alla vård- och vaccinationscentraler i Sverige att ha alla sorters coronavaccin tillgängliga för alla.  

– Det är opraktiskt. Man får organisera det så att kanske en region eller vårdcentral i sin veckoleverans får ett vaccin, och att ett vaccin kanske rekommenderas för vissa grupper och ett annat vaccin för en annan grupp. Men det är Folkhälsomyndigheten som ansvarar för det, säger Richard Bergström.  

Både Modernas och Pfizer/Biontechs vaccin kräver hantering med frysförvaring och det kan därför vara svårt att nå ut med dem till alla ställen i landet. Där finns det praktiska aspekter att tänka på för regionerna, påpekar han.

“Sverige har inga egna avtal”

Hur många företag arbetar just nu med att utveckla ett coronavaccin? 

– WHO har en lista på sin hemsida. Det rör sig om mellan 130 och 140 kandidater. Men de som är aktuella för Europa de kommande två åren är max tolv till 15. Många vacciner blir aldrig färdigutvecklade.

Enligt en sammanställning från amerikanska New York Times testas för närvarande 63 vacciner på människor och 85 på djur. 18 vacciner befinner sig redan i fas 3, vilket är slutfasen. Då testas vaccinerna i en större skala. 

Hur många avtal har Sverige just nu med olika vaccinföretag? 

– EU-kommissionen har sex avtal just nu. Sverige har inga egna avtal utan vi bestämmer om vi vill vara med eller inte på olika EU-avtal. Än så länge har varken Sverige eller något annat EU-land hoppat av något avtal.  

Sverige har tagit ställning till avtal för fem vacciner: Astra Zeneca, Pfizer/Biontech, Janssen Pharmaceutica NV, Curevac och Moderna. Företaget Sanofi ingår i ett annat EU-avtal som Sverige inte har tagit ställning till. Faktum är att Sverige även tecknar avtal för Norges del, eftersom Norge inte är med i EU.  

"Många som jobbar inom äldre- och sjukvården är även de motiverade till att vaccineras eftersom de har sett det elände som corona kan leda till."

Sverige har tecknat avtal så att det ska finnas vaccin för hela befolkningen. Alla vaccindoser kommer dock kanske inte att användas. Vad händer med dem? 

– De kommer inte ens att komma till Sverige. Vi får läsa av hur förbrukningen blir och sedan omdirigera så att vi kan sälja till andra länder som är villiga att betala men som inte har slutit egna avtal, som Singapore, Nya Zeeland eller Mexiko. Jag tror att det stora flertalet doser som EU skickar vidare kommer att vara till försäljning, säger Richard Bergström och fortsätter: 

– Sedan så har vi utvecklingsländerna, flyktinglägren och humanitära organisationer som Röda Korset och Läkare utan gränser, dit vi också kan donera vacciner. Vi tittar just nu på hur vi ska göra där. Det måste finnas en kapacitet att ta emot vaccinerna i dessa länder. Det är en utmaning, särskilt om vaccinerna kväver frysförvaring.

“De ser hur folk lider”

Richard Bergström har gjort en budgetprognos som utgår från att sju miljoner svenskar vaccinerar sig, något han menar är en hög täckningsgrad. Om vi kommer upp i det kan ”alla vara glada”, menar han. Nyligen uppgav Richard Bergström för Svd att alla som vill bör ha kunnat vaccinera sig till sommaren.

– Det beror på hastigheten i vilken vaccinerna blir godkända, men det ser lovande ut. 

 När kan vi börja sluta oroa oss för coronaviruset överhuvudtaget?  

– Det är Folkhälsomyndigheten som kan svara på när vi får flockimmunitet. Men det är klart att när anhöriga på äldreboendena har blivit vaccinerade, då kan vi börja besöka dem mer fritt. Och restriktionerna i samhället kommer att anpassas successivt.  

Richard Bergström säger att de som behöver ta vaccinet först, som exempelvis äldre personer och personer som tillhör riskgrupper, också är mest positivt inställda till det. De som däremot inte är i riskgrupp och är tveksamma till vaccinet har fortfarande tid att fundera.  

– Många som jobbar inom äldre- och sjukvården är även de motiverade till att vaccineras eftersom de har sett det elände som corona kan leda till. De ser hur folk lider. De som däremot är unga och friska kommer inte att bli erbjudna vaccin förrän i andra kvartalet 2021. Då hinner vi observera och se vad som händer, säger Richard Bergström.

TEXT: ANA CRISTINA HERNÁNDEZ