Facebook noscript imageVad får vi för pengarna: Polismord och dödsskjutningar
Ekonomi
Vad får vi för pengarna: Polismord och dödsskjutningar
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

Om staten inte kan leverera sin del av samhällskontraktet borde skattebetalarnas vilja att uppfylla sin bit, det vill säga att betala skatt, minska. Bulletin har frågat tre nationalekonomer om detta.

Maria som bor i Huddinge vaknade av en helikopter på torsdagskvällen. Hon tänkte att det är någon som ska till Huddinge sjukhus. Men så började helikoptern hovra och då förstod hon. Ängslan kom över henne att någon ung person återigen hade blivit skjuten i närområdet.

I morse kunde hon läsa i tidningen att en 25-årig man skjutits till döds i Flemingsberg, några kilometer från hennes hem.

Kvällen före hade hon diskuterat med sin dotter vad skatter går till. Hon förklarade att skatter går till sjukvård, skola och polis och rättsväsende. De är fundamenta i en demokrati, sa Maria. Numera ifrågasätter hon om hennes skatter går till rätt saker.

Leder minskad trygghet i samhället till mindre skattevilja?

– Utifrån min forskning skulle man kunna tänka sig två motverkande effekter på viljan att betala skatt. Å ena sidan minskar betalningsviljan när man inte litar på politikerna och den tilliten avtar när man upplever att det i grunden är politikerna som bär skulden och ansvaret för samhällsutvecklingen, säger Katarina Nordblom, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, som specialiserat sig på skatter.

– Å andra sidan kan viljan att betala skatt öka om man ser ett visst bestämt syfte för skatten, till exempel för att finansiera poliser.

Nordbloms forskning har bland annat gått ut på att visa att tilliten till de ansvariga politikerna är betydelsefull för skattelegitimiteten. Denna uppstår om beslutsfattarna betraktas som pålitliga och om medborgarna är övertygade om att besluten därför fattas på ett legitimt sätt. Det är viktigt för den framtida viljan att betala skatt.

Med legitim menas laglig eller rättsenlig eller rimlig. Ordet legitim har tre källor: en tro på det rationella i samhällets lagar, en tro på samhällets ledare och en tro på en viss politisk eller social ordning som funnits länge.

Katarina Nordblom forskar om skatter vid Göteborgs universitet
Katarina Nordblom

Om en beskattning ska sägas vara legitim eller rimlig måste det finnas en koppling mellan vad man betalar och vad beskattningen genererar. Det kan handla om en personlig upplevelse av att få valuta för skattepengarna, genom välfärden den genererar, enligt Nordblom. Men skatten kan också upplevas som rimlig även utan personliga konkreta fördelar om det finns ett syfte med skatten. Miljöskatter har därför ett relativt starkt stöd i relation till inkomstskatter. Även punktskatter på alkohol får stöd av dem som ser en stor alkoholkonsumtion som ett samhällsproblem.

Det är kort sagt viktigt att skatter upplevs som legitima. Annars kommer skattebetalarna att undvika att betala dem, med lagliga eller olagliga medel. Om skatterna inte upplevs som legitima kan det leda till minskade skatteintäkter för staten. Dessutom kan det få spridningseffekter, det vill säga att viljan att göra rätt för sig minskar på flera områden.

Men den viktigaste faktorn för benägenheten att betala skatt är helt enkelt att det är omöjligt för de flesta att undanhålla skatt på grund av den omfattande tredjepartsrapporteringen, till exempel arbetsgivaravgifter eller moms.

Skulle det i princip betyda att samhället helt kan förfalla, det vill säga att gängkrigen ökar i omfattning, men att vi fortfarande är villiga eller tvingade att betala skatt?

– På kort sikt betalar de flesta den skatt de ska betala, men på lång sikt kan det folkliga stödet försvinna, och även skattemoralen som sådan kan sjunka, säger Katarina Nordblom.

Lyssna även: Bulletins helgintervju: Magnus Ranstorp: Har funnits en enorm beröringsångest

– Det är klart att viljan att betala skatt går ner om inte staten sköter sina kärnuppgifter väl, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, och verksam som forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Men han understryker att det är långsamma processer.

– Det kommer att ta flera år innan vi ser skatteeffekter av att samhället förfaller.

Henrekson säger att ingen vill betala om de inte får valuta för pengarna. Viljan är nära förbunden med att det offentliga åtagit sig att stå för vissa uppgifter. Fallerar till exempel tillgängligheten till sjukvård, så att man tvingas ha en privat försäkring ovanpå de skatter man redan betalat, kommer man att uppleva att man betalar dubbelt. Det minskar också viljan att betala skatt, säger Henrekson.

Fredrik NG Andersson, universitetslektor och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, ser två intressanta aspekter av det ökade gängvåldet i samhället.

– Nu urholkas samhällskontraktet ytterligare i och med att en polis skjuts till döds, samt att otryggheten ökar i samhället. När staten inte kan leva upp till sin del av samhällskontraktet, så minskar medborgarnas vilja att uppfylla sin del, det vill säga att betala skatt, säger han.

– Om medelklassen inte upplever att de får trygghet eller valuta för sina skattepengar väljer de privata lösningar. Förlorarna blir i detta specifika fall låginkomsttagarna som inte har den möjligheten. Utsatta grupper blir därmed ännu mer utsatta.

– Tiden då det gick att vinna val på högre skatt är troligen förbi. Varför ska medelklassen gå med på att betala mer i skatt när de inte får bättre offentlig service och trygghet? Och det är deras skatt som det svenska skattesystemet vilar på, påminner Fredrik NG Andersson om.

Läs även: Bonniers stämmer sina brittiska revisorer på en miljard kronor

Margaret von Platen

fakta

Skattemoral och svenska skatter i ett internationellt perspektiv

Skattemoral

– Skattemoral är ett fluffigt uttryck. Men av den skatt som Skatteverket fastställer får vi in mer än 99 procent. Vi har ett högt skattetryck i Sverige men ändå betalas nästan all skatt, det kan delvis bero på att det uppfattas som att det är föhållandevis enkelt att betala sin skatt, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Han berättar att benägenheten att göra rätt för sig bygger på tilliten som skattebetalaren känner till samhället i allmänhet och till den ansvariga myndigheten, det vill säga Skatteverket, i synnerhet.

Skatteverket har de senaste 25 åren gjort en kulturförflyttning mot att bemöta medborgare och företag på ett trevligt och förtroendefullt sätt.

– När man ställer frågan ”skulle du kunna tänka dig att lämna falska uppgifter till Skatteverket om du på förhand visste att du skulle komma undan” så svarar endast fem à sex procent ”ja”. Det är väldigt lite i ett internationellt perspektiv, understryker Johan Schauman.

Skattefelet i Sverige ligger på cirka sju procent att jämföra med 14–15 procent i USA. Skattefelet definieras som skillnaden mellan ”rätt skatt”, det vill säga om alla skatter som ska betalas skulle ha betalats in, jämfört med den skatt som de facto blir betalad.

Fjärde högsta skattekvoten

2019 hamnade Sverige på fjärde plats av 37 OECD-länder vad avser skattetrycket, det vill säga skatt i förhållande till BNP. Det året hade Sverige en skatt/BNP-kvot på 42,9 procent jämfört med genomsnittet för OECD- länderna på 33,8 procent. Danmark, Belgien och Frankrike har en högre skattekvot än Sverige. Sveriges kvot mellan skatter och BNP har minskat sedan år 2000 då den var 48,8 procent. 2011 var den som lägst och då uppgick den till 42,1 procent.

Relativt OECD:s genomsnitt, karaktäriseras den svenska skattestrukturen av följande: väsentligt större skatteintäkter kommer från löneskatter, större intäkter kommer även från skatter på egen inkomst, vinster, och moms.

Källor: https://www.oecd.org/tax/revenue-statistics-sweden.pdf och https://www.sns.se/artiklar/svenska-skatter-i-internationell-jamforelse/

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!